get Oscar med engelska turister, bland I hvilka befann sig hertigen af Roxbourgh, y hviken som vanligt reser till sitt sommaruppehållsställe Alten. Tillsammans medföljde 43 engelska resande. i — En missionsfest hölls den 19 Juni il: Levanger. Göteborg den I Juli. ä k 1 ö f Italien har fortfarande ett svårt arbete e med att befästa den nya samhällsordning,s som inträdt i och med de fordna Italien-r ska rikenas törening till ett helt, samt till följd af det konstitutionella statsskicketss införande. För att vinna en tryggad ställning met yttre fiender — det var Österrike, som här utgjorde den ständiga faran 1 och hotelsen — nödgades det frigjordas Italien uppehålla en ofantlig krigsmakt till lands och vatten, hvilken tog landets eko-t nomiska tillgångar i anspråk ända till den! grad, att, oaktadt alla skatteförhöjningar, statsskulden tillväxt i ofantliga proportio-C ner, hvilket ledt derhän, att statens kredit är nu nästan ruinerad. Det konstitu-) tionella statsskicket har gifvit öppen luft!r åt partibildningar, hvilka betingas dels af rivaliteten mellan de olika landsdelarne, u dels af de religiösa och politiska menin-s garne. Icke underligt, under sådane för1 hållanden, om befolkningarne i flera delarsl af det nya riket börja längta åter till dejr Egyptiska köttgrytorna, tröttnande vid den i besvärliga vandringen genom öknen tilll det utlofrade målet: ett förenadt, fritt och mäktigt Italien. Hos massan af menni-je skor är hänförelsen för en stor id ickesf långvarig och håller sällan profvet, när den l kräfver fortsatta uppoffringar af det teriella välbefinnandet. I Bekymmersammast af allt är att Italien !! saknar den Moses, hvars höga ande vore 2 mäktig att stäfja folkets otålighet och härda dess håg för den försakelsens kamp, ; hvarförutan ett stort mål sällan eller aldrig kan vinnas. Den store statsman, som inledde Italien på dess nya ärofulla och sramtidsrika bana, dukade under för mödorna, efter det vägen var blott öppnad. Den ädle krigare, som leddes af Cavours vishet, men nu saknar denna ledning, hvilar omhvärfd af intriger på sin ö, villig att gå dit fosterlandets och ärans sak kallar, men ständigt underkastad de olika inflytelserna från än den ena, än den andra sidan. Den tredje mannen i det stora företaget var konung Victor Emanuel. Hvad tänker och gör han under dessa bekymmersamma förhållanden? Det svar, som lemnas på denna fråga — såsom det framgår af enskilta underrättelser från Italien — är icke tillfredsställande. Victor Emanuel har förvärfvat ett stort: namn i historien genom den del han tagit i sitt lands pånyttfödelse. IIan var tapper i striden och följde redligt sin upphöjde ministers rådslag. Så lade sig vid hans fot revolutionens och de republikanl — — — mn —9 — PM BA ALM FK — — — mm AA mer — — — — ske rörelsernas vågor; så blef honom makten gifven att samla den varmhjertade nationens kraft till stora ansträngningar. Men när det kommit till utöfningen af! denna makt, har konung Victor Emanuel ej visat sig vuxen sin kallelse. De orsasaker, som förlamat och förlama honom, ligga i några personliga karakterssvagheter, som utöfva ett högst olyckligt inflytande på Italiens styrelse och ledning un-j der denna tid. c Victor Emanuel är soldatkung, i detta j ords fullaste mening. Det enda i statens! inre lif, som intresserar honom, är militärväsendet, uti dess vanliga yttringar af en talrik stående armå, präktig stab, granna uniformer, massor af officerare, hvilkas befordran och dekorering ligga i hans hand, exerciser och öfningsläger. Det är hans furstliga lifssfer, hvartill komma meddelanden med de främmande hofven och den samiljepolitik, som dermed sammanhänger. Det måste alltså blifva främmande för denne konung, att betrygga sitt rikes tillvaro på grunden afen nationalbeväpning, som skulle på en gång göra landet starkare och rädda det undan statsbankruttens olyckor. Oaktadt den ofantliga bristen i statsbudgeten märker man från Regeringens sida inga förslag till reduktioner i kostnaderna för armåväsendet. Allting annat kan uppoffras: undervisning, kommunikationer, rättsväsen och odling; men ingen hushållning, när det gäller ,,landets försvar, detta dyrbara ord, som ständigt missbrukas, när det gäller att uppehålla militärlyxen. Hvarje rådgifvare, som skulle våga taga ett steg i en annan riktning, skulle snart blifva afskedad. Må ministåren fritt göra hvad den vill på alla öfriga områden af statens förvaltning — det bekymrar konungen föga, blott han får fritt råda öfver krigsdepartementet och blott dertill beviljas nya anslag. Dervid möter tillika den bedröfliga omständigheten, att, under den mera okontrollerade ledning af detta departement, som häraf blir en följd, utgifterna här blifva oerhördt stora, hvilket härflyter dels af bristfälliga anordningar och slösande med penningar för oväsentliga och onyttiga ändamål, dels af direkt försnillning. De motgångar, hvarför Italiens såväl landtarme som flotta i det sista kriget voro utsatta, hade sin grund i dessa orsaker. Trots landets oerhörda uppoffringar för sitt försvarsväsen, saknade armåen och framförallt Aattan mvekaet af hvad Isact — åå ot — I kt AA mt FA — —-— —— — F—— — — S. — — — O NA BA — — — AN A— — — — —