Göteborg den 23 Juni, Staden och Länet, Midsommardagarne hafva varit utmärkta af det herrligaste sommarväder. Solsken och värme hafva nedströmmat i rikt mått öfver jorden och gifvit åt växtligheten en så mycket starkare utveckling, som de föregående dagarnes regnväder beredt en riklig must åt fälten. Öckså synas öfverallt sädesåkrarne mycket lofvande, om man undantager rågfälten, hvilka ej kunnat öfverallt hemta sig efter höstens och vårens ogynnsamma väderlek. — Äfven vallar och ängar lofva god, om också något försenad skörd. Fruktträden stå i full blomning och löfträdens kronor äro i det närmaste så lummiga, som de kunna blifva. Högsommarens fest har också blifvit lifligt firad. Stora skaror af stadens invånare hafva dragit ut till landsbygden med ångbåtar och på jernyägen. På den sednare har de lustresandes antal med extratåg till Floda och Jonsered m. m. under de 2 högtidsdagarne uppgått till närmare 3,000. Angbåtar hafva gått, fyllda af passagece, till badorterna, såsom Marstrand, Särö, m. fl, samt uppåt Göta Ef till Kongelf och Trollhättan. Det var sistnämnda ställe, hvilket, såsom förr är nämndt, Arbetareföreningen gjort till mål för sin lustresa, som anträddes på Söndagen — Midsommaraftonen kl. 1, 10 f. m. Vid denna tid hade, i närvaro af tusentals åskådare, ej mindre än 1,400 å 1,500 af denna förenings medlemmar, män, fruntimmer och barn, embarkerat på sex ångbåtar, alla klädda med löf och blomster. På en af båtarne medföljde en musikkår; på en annan hade sångkören slutit sig tillsammans. Under ljudliga hurrarop från ,, vännerna på stranden, ångade den vackra flottiljen gladt uppåt Göta Elfs spegelblanka vattenyta, mellan de alltmer uppstigande stränderna, hvarest, vid alla landningsställen, voro samlade skaror af högtidsklädda åskådare, hvilka helsade de förbifarande med jubelrop och viftningar med näsdukarna, på ett och annat ställe derjemte med kanonsalut, hvilka helsningar glädtigt besvarades från ångbåtarnes däck. Så anlände man mellan kl. 5 och 6 på e. m. till det vackra inloppet vid den första slussen, derifrån fartygen, på sina väldiga trappsteg, uppstiga till Venern. IIär stannade ångfartygen, och passagerarne gingo i land, anträdande till fots, företrädda af musik och fanor, vägen till Trollhättan, der man stannade på den rymliga platsen utanför hotellet. Här var en väldig majstång upprest, orngifven af ett provisionellt dansgolf, samt nära derintill en talarestol. Efter det ordföranden, hr Axel Krook, här helsat de resande välkomna i det gröna samt tillönskat dem en glad och fridfull sammanvaro, och efter det man gruppvis utur de medförda matkorgarne stärkt sina krafter, började dansen kring midsommarsstången, fortgående till något efter midnatt. Under en paus mellan danserna beträddes talarestolen af litteratören M. Rubenson, som, i ett extemporeradt föredrag, erinrade