hvarandra kan många at Wdundren rymma öfver 1, dussin individer. Först något sednare vid 10-tiden börjar det egentliga stråket och vägen är full af gående och åkande till långt fram på morgonen. Men det måste vara ett mycket kraftigt och till och med rusgifvande flöde för somliga mera , glada själar, ty sällan eller aldrig aflöper en vallfart dit ut utan kraftyttringar, och Trefaldighetsdagens sol skådar alltid mer och mindre ,,blåögda ungersvenner, som fått lida för sin ,folktro, men måhända hafva de fleste innan affärden invigt sig för sin pilgrimsfärd med det vigvatten, som i dagligt tal kallas bränvin. Derute dansas, om just precis ej den heliga S:t Veitsdansen, så åtminstone någoti den vägen, och de, som äro olyckliga nog att ha åkrar och ängar i närheten, sätta icke något serdeles stort värde på de respektive besökandes tufhoppningar och krumsprång eller som man ock kan kalla det: Vällsprång. Och ej nog med att de trampa ner utmarken; de infinna sig också på gårdar och i trädgårdar och fira sina nattliga orgier med atts. bryta ned och förderfva ett och annat, som var gjort för helt annat ändamål. Det ir egentligen blott en person bosatt derute, som hvarje år denna afton får det oskattbara nöjet att inom sina egor hysa den till tusental uppgående samlingen. Så håller man ut till solen går upp och hanen gal, med ringlekar, danser, enkleken, men framför allt med slagsmål, och tömmes då och då ett glas af hvars innehåll det minsta är — vatten. Publiken är naturligen pigor och drängar, gesäller och lärlingar, handtverkare och studenter i brokig blandning, och taflan är verkligen värd att sel för en amatör at omvexlande solklif. Förr i verlden ställdes icke färden så långt bort, ty då strömmade alla till Slottskällan, men platsen är för inskränkt, man får inte åka dit — nej ut i det fria till landet, till foglarne! Invid Vaksala källa skall fordom för mycket längesedan funnits en hög vård, hvaraf namnet , Wakshaldir uppkommit och som betyder ungefär , Hållen bevakning! I Thorsten Wikingssons saga omtalas att ett sådant kummel eller värdberg funnits äfven vid Wäårdsätra (, Wårdseetir) som skulle förmedelst an-A. tända eldar och signaler förkunna för!: Wakshaldir en fiendes ankomst på Mäla-. ren, och detta Wårdsetir är nu utan tvif-! vel detsamma, som den plats, der Lurbo vackra tempel nu lemnar den besökande lh en herrlig utsigt öfver sjön och hela nejden. Måhända har namnet Lurbo just uppkommit genom det ,,lurande, som der jemt hölls öfver trakten och som skulle sätta Vaksala i tillfälle att bereda sig till bardalek. Upland är de gamla minnenas och traditionernas land och Upsala centrum för vårt rikes bästa och intressantaste fornhistoria. 1 Vi ha nu lemnat en liten bild af värt solklif, som ifrån att ha varit omfattadt med traditionens fanatism nu urartadt tilll: en såsbeskafsad folkfest, der man mindre tänker på orsaken till traditionen, än på begäret att få roa sig. Det mindre gynnsamma vädret i år hade ej förmått göra denna afton till, hvad den är under en blidare årstid, och de annars med friskt björklöf smyckade hövagnarne voro kanske del: enda, som fattades i den stora samlingen, och det af lätt förklarliga orsaker. Att äfven i år festen ej kunde aflöpa utan obehagliga uppträden, måste man vara beredd på och ville man sauvera sin person var det rådligast att ej gå ensam, och i thy fall ej ge svar på tal, ty då hade det gått som med en person, som var stämd till ting för att ha slagits. Då domaren frågade om han med ord förolämpat sin motpart, fick han till svar, ,Nej jag bara teg i och slogs. Åter spordes, hur han då koml ( ——LI—k—— mit i krakel. Jo jag spottade karlen i ansigtet! Det duger icke på Trefaldighetsafton i Upsala. Nu lider det till den stora fältmanövren, och i morgon afton afgår härifrån medl: bantäget kl. 11 den första bataljonen af,! Uplands regemente, under befäl af öfverstelöjtnanten baron Lagerbring. Vid Märsta si möter den 2:dre bataljonen och från En-köping afgår ungefär samtidigt med ångbåt de kompanier, som äro förlagde i omgifningen. Vi hade här gladt oss att få höra litet af ,,smällen, ty enligt första planen var det ämnadt att fältmanörren skulle utsträckas till trakten af Upsala — ja det påstods till och med ända in på Eklundshofsskogen, men nu är den illusionen förbi, ty vi få ej höra så mycket som en enda trumhvirfvel eller ett enda!; skott. Emellertid bli vi af med vår musikkår, som om aftonen roat oss på Flustret under de få vackra aftnar vi haft: fördelen njuta under denna vintersaison. Andra årets beväring slutar i morgon sin t exercis och dermed är allt militäroch fältlif för i år öfverstökadt. : Man skulle kunna tro att allt hvad turister heter styrt sin kosa till Paris för att öka samlingen af kuriosa, men så tyckes icke vara fallet, ty Upsala har dagli-. ga besök af Albions stela söner och individer och familjer af andra nationer. Så såg jag häromdagen en ensam vandrare, tydligen röjande sin engelska härkomst genom sina stora polisonger, sitt osantliga cigarrsodral på magen, sin dito kikare vid sidan och den oumbärliga ,,guiden i hand, stå och ta på Domkyrkan, troligen för att känna om den stod fast. Som jag blef tilltalad på flytande engelska af resenären måste jag inlåta mig i en ,rådbråkad