Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1867, sida 2

Danmark. Ryssland, Sverge och Schweitz. UTRIKES. FRANKRIKE. Knappast hade ryske kejsaren lemnat Paris, innan prins Napoleon med gemål återvände dit. Stort tydligare synes knappast prinsen hafva kunnat lägga i dagen missbelåtenheten med czarens besök! Drottning Victoria lärer i denna vecka komma till Paris, der hon likväl ämnar iakttaga det strängaste inkognito. Hon har undanbedt sig hvarje högtidlighet, hvilket — som hon yttrat — ,, ännu djupare skulle låta henne känna smärtan öf ver förlusten af hennes gemål!. Det var nemligen i hans sällskap, som hon år 1857 besökte den första. verldsexpositionen i Paris: Naturligtvis är det nu en uppsjö af berättelser om de sista höga besöken i Paris. Så omtalas t. ex, att då kejsar Alexander besökte Napoleon I:s graf, sade han till den honom åtföljande general Leboeuf: Jag har i Petersburg en värja, som tillhört Napoleon I. Tillåt mig att få skänka den hit! En annan ganska egendomlig present erhöll Napoleon III af czaren; han lemnade honom nemligen en mycket dyrbar pels. Efter uppläsandet i lagstiftande församlingen af regeringens förslag till församlingsrätt, utropade Betsimont: , Detta är ju ett förslag mot församlingsrätten! Glois-Bizoin tillade: Det har icke varit mödan värdt att använda så mycken tid för utarbetandet af ett sådant förslag. Det har redan funnits dagar, då expositionen varit besökt af nära 140,000 personer. I afseende på det förut omtalade vigtiga sammanträdet af diplomaterna i Paris yttrar en korrespondent till ,, Weser-Zeit.: Att man då diskuterat vigtiga frågor framgår deraf, att den engelske utrikesministern Stanley mottog en särskild uppmaning från Moustier att komma till Paris, för att vara närvarande vid förhandlingarne. Till de talrika gissningar, som äro i omlopp angående innehållet af denna diplomatiska konferens, hörer äfven ryktet om en fransk uppmaning till allmän afväpning eller armåreduktion, som likväl öfverallt mottogs med mycken försigtighet. I motsatt riktning göres gällande, att förhållandet mellan Frankrike och Preussen genom konung JDil;elms besök ingalunda blifvit bättre, samt att franska regeringen just nu förelagt lagstiftande församlingen planen för armåns reorganisation, äfvensom att den franska pressen intager samma fiendtliga hållning gentemot Preussen som förr. Som bevis härför anföres, att t. o. m. ,,Journmal des debats fortfarande sysselsätter sig med frågan om fiästningarne Landau, Mainz och Coblenz, hvilka ställas i samma linie med fästningen Luxemburg. Man har äfven lagt märke till att krigsministern, marskalk Niel, som gäller för en af krigspartiets väsendtligaste stöd, under de furstliga besöken i Paris deltagit så litet som möjligt i festligheterna och hållit sig borta från diplomaternas sammankomster. ENGLAND. De parlamentet förelagda statistiska uppgifterna öfver Irland lemna en sorglig bild öfver tillståndet der. Emigrationen af män har betydligt tilltagit, hvaremot ett mindre antal qvinnor emigrera än förut. Hvad jordbruket angår, så har den odlade jorden på de sista åren ökats med 32,201 acres. Men denna siffra bevisar icke mycket. Ar 1851 odlades der nemligen hvete på 504,248 och år 1857 p 559,646 acres. Under förra året besåddes endast 299,190 acres med detta sädesslag. Hafremjöl och potatis äro befolkningens förnämsta näringsmedel. Sedan året 1851 hafva hveteoch hafreskördarne förminskats med 5,368, 147 och potatis med 5,368,147 qvarters. TURKIET. I ett bref från Konstantinopel heter det: . Sultanens svit på resan till Frankrike skall bestå af omkring 80 Personer. De presenter, som äro bestämda till det fran