och pickelhufva, hvilket alldeles icke taller parisarne i smaken. För öfrigt håller han sig ständigt i konungens närhet. Oaktadt tidningarne ofta omtala, det beställningar af Chassepot-gevär fortfarande ske för franska armåens räkning, äfven i utlandet (t. ex. i Brescia och Barcelona), påstås likväl nu från väl underrättade håll, att det hos de franska militärauktoriteterna på sista tiden uppstått allvarsamma betänkligheter mot hela armåens förseende med nämnde vapen, samt att det af denna orsak inträdt en förminskad verksamhet i de franska fabrikerna och laboratorierna, så mycket mera som den nuvarande politiska situationen icke påbjuder så hastiga rustningar som för 2 månader sedan. Saken synes förhålla sig så, att hela den vigtiga frågan om införandet af ett förbättradt vapen för infanteriet efterhand inträdt i ett nytt stadium, hvilket icke var att förutse på en tid, då alla militärstater med feberaktig skyndsamhet sökte tillegna sig fördelarne af det gevär, som i slaget vid Sadowa gifvit så öfverraskande resultater. Kammarladdningssystemet är ganska riktigt erkändt som nödvändigt och oundgängligt; deremot synes det vara mycket, som antyder, att man redan nu är i begrepp att öfvergifva den konstruktion, som ligger till grund för det preussiska tändnålsgeräret och dess förbättrade imitationer — det franska Chassepot-geväret samt 50 eller 60 andra systemer, hvilka alla äro baserade på samma princip. Det synes nu, som vore man på väg att öfvergå till revolversystemet eller den konstruktion, som användes vid det amerikanska repetitionsgeväret i dess nyaste och fullkomligaste skick. IIvarken det preussiska tändnålseller Chassepot-geväret kan, äfven af den mest öfvade, bringas till högre än 8 å 12 skott i minuten, hvaremot det amerikanska repetitions-geviret, som mottager ända till 15 patroner på en gång, med lätthet kan afgifva det dubbla antalet skott på samma tid. Det franska Chassepot-gevärets skjuthastighet förhåller sig, enligt franska beräkningar, till tändnälsgevärets hastighet som 5 till 3, men enligt preussarnes förmenande som 4 till 3. Från preussisk sida påstås, att icke endast Chassepot-gevärets skjutsäkerhet är betydligt mindre, utan att äfven dess mekanism är konstigare och lättare förstörd än det preussiska gevärets. Man experimenterar i Frankrike icke endast med nya gevärsmodeller och med fabrikationen af nya metallpatroner, utar man synes på allvar vara betänkt på at imitera Schweiz, som, i afseende på handskjutvapnens tecknik, alltid stått på er hög ståndpunkt, samt att införa det amerikanska repetitionsgeväret. Under det de tlesta andra länder ännu äro sysselsatta med förbättringar af det preussiska tändnålsgeväret, och det under loppet af de sista I månaderna snart sagdt hvarje vecks uppstått nya modeller, så har Schweiz redan före slaget vid Sadowa, nemligen : början af 1866, haft sin blick fästad på det amerikanska repetitionsgeväret och, ef: ter de noggrannaste prof med detsamm samt väsentliga förbättringar i konstruktionen, genom ett dekret af den 20 Dec 1866 beslutat dess införande som vaper för förbundshärens skarpskyttar och infanteri. Repetitionsgevärets presstationei voro, enligt den berättelse, som den schweiliska militärkommissionen derom ingaf til förbundsrädet, så förträffliga, att dettbåde i precision och säkerhet redan nt står fullkomligt lika med de bästa gevär men i skjutsnabbhet så långt öfver den alla, att det preussiska tändnålsoch det franska Chassepotgeräret, i jemförelse med repetitionsgeväret, nästan fi utseende a föråldrade vapen. Det förbättrade Henry: eller, som det nu kallas, Winchesters re petitionsgevär kan gifva 20 å 21 skott: minuten. En närmare beskrifning af dett: vapen finnes i en ganska intressant af handling i den tyska tidskriften ,, Unser leit. (Junihäftet 1867) af en tecknisk ocl i militärämnen väl hemmastadd författare som särskildt fäster Preussens uppmärk samhet på det oberäkneliga försprång, son den stormakt skall vinna, hvilken förs kommer i besittning af ett utmärkt vaper efter det af Schweiz adopterade systemet BELGIEN. Underrättelser från Brissel förmäla, at de läkare, hvilka vårda den sjuka mexi kanska kejsarinnan, äro af den åsigt, at man bör göra ett sista försök att mildr: den olyckliga damens andliga och fysisk: lidande, ech att man för detta ändamå hun afföra hanna t clattot JagKen da