öfverenskommelse mellan brankrike och de norra makterna, är det lätt att förstå det den fruktan gt för Ryssland, som för längesedan blifvit kronisk, de åter börjar gripa omkring sig. I våra tidningar — finner man oupphå nu ledande artiklar om Ryssland och orientaliska frågan. ,,Observer päminner om det förslag till en kongress, som för tre år sedan framkom, och anser sannolikt, att el kejsar Napoleon nu åter skall försöka bringa denna sak till utförande. Så många monarker skola knappast komma tillsammans utan att uttala sig öfver huru de uppfatta sina lands intressen. Franske kejsaren lärer hafva mycket attjana mot Tysklands konsolidering och förökade Österrike likaledes intresseradt i denna ikväl måhända ännu rmera i den oriensan. Den slaviska deputationen i Moskwa och Rysslands bemödanden för Kandia gifva, i förening med mycket annat, rikt stoff till diskussion. Att en afväpning hr bringas till stånd, anger ,,Observer icke troligt, och denna tidning väntar sig got godt af underhandlingar om territoriala förändringar, enär detta kan komma att gälla antingen Österrike, eller Turkiet, eller kanske begge dessa länder. ngland — så nämnda tidning till slut — förnämligast intre seradt i att försäkra sig om vägen till Indien, och det kan under inga omständigheter tillstädja att det a frå xypten. Alldeles i samma anda uttala sig andra tidningar. , Advertiser s redan i andanom alla slaver under kejsarens af Ryssland spira, och har ingen annan tröst än att polackarne ånyo skola kunna upphetsas mot czaren. Spektat fruktar att England skall komma att stå gent emot en koalition mellan Frankrike, Förenta Staterna och Ryssland, i det denna tidning antager, att förstnämnde makt skall låta .besticka sig genom landvinningar i Medelhafvet:. De allierade, på hvilka England i så fall skulle kunna göra ning, vore således endast det vanmäktiga Österrike och det döende Turkiet. Från London skrifves: Prinsessan af Wales, ,, Danmarks ros, ligger fortfarande på smärtans läger, och blir sannolikt för alltid lam; men hennes gemål drifver emellertid omkring, som en gång , den förste gentlemannen i Europa. Utbrottet af prinssessans sjukdom tillskrifver man en förkylning, som hon, under det hon var hafvande, ådrog sig genom prinsens hänsynslöshet. Ilan lät henne nemligen — berättas det — medfölja på en and-jagt, sunder hvilken den vagn, hvaruti prinsesssan befann sig, länge stod i vattnet. Från den stunden blef prinsessan Alexandra sjuklig, och så småningom utbildade sig den olyckliga åkomma i knäet, som åtminstone icke fullkomligt kan botas. Underrättelser från Irland tala om en landstigning der af 40 å 50 beväpnade män, som vid Chunegar skett från ett misstänkt fartyg; 26 af dem togos som fenier i fängsligt förvar. Vidare heter det att 20 uthungrade insurgenter vid Thurles gifvit sig på nåd och onåd. De sistnämnda synas hafva tillhört de för en tid sedan sprängda flyktingarne från det sista upprorsförsöket. Trots slafhandelns aftagande fasttogos under förra året, af den på afrikanska kusten kryssande engelska eskadern, 34 slaf-fartyg, hvaribland visserligen några, som icke hade slafvar ombord, men som ögonskenligen lågo beredda för sådan transport. Flera af de tagna fartygen hade icke mindre än I,000 slafvar att frakta. SPANIEN. I Madrid har en ny militärsammansvärjning blifvit upptäckt. En mängd underofficerare hafva blifvit arresterade. GREKLAND. Athen rifves till ,,Augsb. allg. : ,Underrättelsen om konung Georgs örlofning med storfurstinnan Olga har framkallat den gladaste rörelse bland härvarande befolkning. Butikerna och verkstäderna blefvo tillslutna, och folket strömmade till metropolitan-kyrkan, der det ännu samma dag, få timmar efter det teegrammet inträfkat, under kanonernas dån ölls ett högtidligt Tedeum. Om aftonen var staden illuminerad, militärmusiken speade, och massor af folk strömmade genom gatorna under jubel och ,Zito,-rop. Vid kuren, som egde rum dagen derefter, framhöll prins-regenten, att denna händelse skulle blifva lyckobringande för Grekand. Man börjar redan döpa de sedan dess födda flickbarnen till Olga. TURKIET. Enligt ,, Köln. 2eit. skulle kejsarne Napoleon och Alexander under sina samtal i Paris hafva blifvit eniga om följande förslag till ordnande af den orientaliska frågan: ,Fiendtligheterna på Kandia inställas oförtöfvadt; hvar och en af de stridande parterna behåller den ställning, som för ögonblicket innehafves. Befolkningen skall genom allmän omröstning tillfrågas, och denna omröstning skall anses som ett oafvisligt villkor. Omröstningen sker uner de europeiska makternas kontroll. sterrike lärer hafva förklarat, att det vill tillträda dessa förslag, om England gör detsamma. Lord Stanleys hållning förmodas vara vacklande af det skäl, att han hoppas, det Omer Pascha skall fullständigt kunna kufva upproret. Lord Lyons lärer hafva uppmanat sultanen att göra allt, för att skyndsammast få bugt med kandioterna, men Omer Paschas armå är — som vi förut meddelat — i långt ifrån godt skick. Dessutom sakna turkarne snabbgående ångfartyg, hvilka kunde förhindra de många grekiska blokadbrytarne. AMERIKA. Jefferson Davis har, efter några veckors vistelse i Newyork, den 1 dennes med sin familj begifvit sig till Montreal i Canada, hvarifrån han lärer ämna begifva sig tili England. Märkvärdigt nog har sinnesstämningen i Förenta Staterna mot honom så förändrat sig, att Jefferson Davis så småningon blifvit föremål för allmänt delfagande. samt att t. o. m. negerdennfa