Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1867, sida 1

civil-person, som erhällit denna utmärkelse ehuru han icke är af adlig härkomst. FRANKRIKE. Med anledning af attentatet mot kejsaren af Ryssland hafva både franske kejsaren och lagstiftande församlingen på högtidligt sätt uttalat sin glädje öfver räddningen. I lagstiftande församlingen tog I presidenten Schneider till ordet för att stolka regeringens och folkets känslor. Han trodde, att patriotismen icke kunde finna något bättre uttryck, än i uttalanden af djup harm öfver det afskyvärda attentatet och af de vördnadsfullaste sympathier för kejsarens af Frankrike höga gäster. Dessa ord mottogos med uthållande bifallsrop. På den bal, som baron Brunnow — rysk ambassadör i London — samma dag gaf för suveränerna, utbragte kejsar Napoleon czarens skål, som mottogs med enthusiasm. Om aftonen voro en mängd offentliga och privata byggnader illuminerade; särskildt erbjödo bulevarderna en storartad anblick, och stora menniskomassor böljade genom gatorna. Då kejsar Napoleon dagen efter attentatet, således den 7 dennes, på hemvägen från S:t Cloud (der den kejserlige prinsen för närvarande bor) körde förbi expositionslokalen, helsades han med stormande lefverop. Samma enthusiastiska mottagande kom czaren till del, då han i Thorsdags afton, några timmar efter attentatet, i öppen vagn åkte till Grand Hotel. ,, Moniteur meddelar innehållet af de första adresser, som, med anledning af attentatet, blifvit öfverlemnade till kejsar Napoleon, samt yttrar, att han, då han såg, att hvarken czaren eller storfurstarne vore sårade, vände sig till czaren med orden: ,Sire! nu hafva vi varit tillsammans i elden, hvarpå czaren svarade: , Vårt öde är i försynens hand. Konungen af Preussen inträffade den 3 dennes kl. 4 e. m. i Paris och blef, enligt ,,Indep. belgex, mottagen med samma hedersbevisningar som kejsaren af Ryssland. En mängd menniskor voro samlade på de gator, genom hvilka tåget gick till pavillon Marsan, der konungen bor. Befolkningens hållning skildras som höflig och utan alla demonstrationer. En korrespondent till Köln. Zeit. berättar, att konung Wilhelm underhöll sig mycket ifrigt med kejsar Napoleon, under det czaren satt lugn och orörlig vid sin värds sida. Angående demonstrationerna mot ryske kejsaren före attentatet i Paris heter det i en korrespondens af den 4 dennes till ,Indep. belge: ,Jag har i dag ganska bedröfliga underrättelser att meddela. Då czaren besökte Clung-mustet och justitisepalatset, var han föremål för ganska ovälvilliga demonstrationer. På det förstnämnda stället uppfördes dessa scener på gatan, i det en del studenter hade samlat sig utanför muscet och ropade: ,,Vive la Pologne! I justitixepalatset föreföllo demonstrationer inom hus, och den utgick från advokater. Demonstrationerna hafva gjort ett häftigt intryck på kejsar Alexander, och det försäkras, att han genast afbröt besöken och afreste. Man talar äfven om en annan tilldragelse, som lärer hafva passerat vid ryska kapellet. Då czaren stod utanför porten och väntade på sin vagn, hurrades det för honom, men han underlät att tacka härför. Häröfver blef folkmassan förbittrad, enär den var van vid, att de fremmande furstarne med nästan öfverdrifven ifver besvarade massornas hyllningar, och denna förbittring doldes ingalunda. Czaren helsade omsider, och man blef då tillfreds. I ,, Köln. Zzeit. heter det: ,Kejsar Alexander säger sjelf, att han kommit till Paris för att roa sig. Han har många gånger besökt teatrarne och den 3 företog han en tur i vagn genom den franska hufvudstaden, på hvilken han åtföljdes af sina tvenne söner, grefve Adleberg och general Leboeuf. De besökte först kyrkan Notre-Dame, och derefter justitiepalaig2t, conciergeriet och an