Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1867, sida 1

UTRIKES. TYSKLAND. Den basis för en ombildning af tyskt tullföreningen, som grefva Bismarck der 3 dennes uppgjort med de fyra Sydstaternas ministrar, betecknas i ett telegram till ,,Hamb. Nachr. sålunda, att Sydstaterna både skola komma att deltaga i det nordtyska förbundets råd och den nordtyska riksdagen. Traktaten skall hafva en 10:årig giltighet, således till slutet af 1877. Att det genom denna öfverenskommelse blifvet taget ett vigtigt steg framåt till föreningen af hela Tyskland under Preussens ledning och sydstaternas indragande i det nya förbundet, framhålles både af de officiösa och ickeofficiösa nordtyska organerna. Den enda sydtyska regering, som synes hafva gjort svårigheter, med afseende på den nya gemensamma tyska tullföreningen, är storhertigdömet Hessen. Emellertid synes regeringen der endast till en del hafva blifvit understödd af den allmänna meningen i detta land. I landtdagens möte den 3 dennes framställde 2 deputerade ett förslag om hela storhertigdömets upptagande i nordtyska förbundet, hvilket förslag antogs med 32 röster mot 15, oaktadt regeringskommissarien uppläste en ministeriell förklaring, enligt hvilken den storhertigliga regeringen åtminstone icke nu eftersträfvar någon införlifning med Nordtyskland. Tillika gaf kommissarien den icke ovigtiga upplysningen, att Österrike, på derom skedd förfrågan, såsom medkontrahent af Pragerfreden åberopat dess 4:de art., som bestämmer, att Sydstaterna skola utgöra ett sjelfständigt och oberoende förbund. Han tillade, att regeringen nog önskade en närmare förbindelse med nordtyska förbundet, men endast i förening med det öfriga Sydtyskland. I den hessiska första kammaren väckte den bekante friherre v. Gagern (ministerpresident i Frankfurt 1848) förslag om, att regeringen i förening med de andra sydtyska staterna skola öppna underhandlingar med nordförbundet på basis af en gemensam tysk författning. Det är emellertid endast ringa utsigt till, att Preussen skulle gå in på en revision eller ombildning af den nyss antagna förbundsförfattningen. ÖSTERRIKE. Den 8 dennes kröntes i Pesth kejsar Frans Josef som konung af Ungern. Kröningshögtidligheterna började kl. 1, 4 på morgonen med kanonsalvor. Gatorna voro uppfyllda med ridande afdelningar i nationaldrägter från de särskilda komitaterna. medlemmarne af deputerade kammaren, klädde i galadrägter, samlades kl. 1, 6, och presidenten yttrade: , Nu begifva vi oss till kröningen med den innerliga önskan, att denna dag skall bringa den rikaste lycka både åt majestäterna och fäderneslandet. Efter det officielt antagna programmet skulle högtidligheterna fortfara tills i går. Flera at de tilltänkta festerna komma emellertid att inställas med anledning af den unga erkehertiginnan Mathildas död den 6 dennes. Detta dödsfall har framkallat allmänt deltagande i hela landet. Någon kejserlig palatin (ståthållare) i Ungern har ännu icke blifvit tillsatt. Man önskade, att Deak vid kröningen skulle fungera som sådan, men han undanbad sig den tilltänkta äran, emedan han saknade förmåga att bära de orimliga representationskostnaderna, och föreslog i stället ministerpresidenten grefve Julius Andrassy. Man lärer hafva ord