UTRIKES, A I Ö TERRIKE. : j I herrehuset börjades adressdebatten len 3 dennes. MWickenburg talade för dressförslaget, men betonade nödvändigeten af reglerandet utaf de kyrkliga anzelägenketerna. Iaasner kritiserade den lärvarande ställningen från juridisk och olitisk synpunkt, men sade sig icke detomindre i det nya Österrike vilja tjena cejsaren med samma loyautt, som hittills. Krigsministern har besvarat de interellationer, som i deputeradekammaren arit gjorda med afseende på befästninsarne kring Wien, samt förklarat, det reingen ingalunda afser att förvandla risets hufvudstad till en fästning. Ej heller sade han några farhågor behöfva hysas lerför, att de nya befästningarne skola lifva hindersamma för kommunikationerna. På två mils afstånd från Wien skola 19 orter anläggas såsom stödjepunkter för nödvändiga jordförskansningar. Kostnalerna härför äro beräknade till 11 millioner gulden. Angående en stor eldsvåda i Brody (uti Jallicien) skrifves derifrån den 30 Maj: Under olycksdagarne den 23 och 24 aforunno 677 hus, och 6,437 menniskor äro otan tak öfver hufvudet. Dessa befinna sig dels under bar himmel, och dels ha de fått nqvartera sig i magasiner eller uthusbyggnader. Skadan belöper sig till icke minIre än 1,350,000 fl. Hos de brandskalade af de lägre klasserna var endast obetydligt försäkradt. FRANKRIKE. Af gårdagens telegrammer om mordattentatet på ryske kejsaren bekräftas de s) förut yttrade sarhågorna om demonstrationer från de polska emigranterna; knap-sj past lärer väl emellertid någon kunnat föreställa sig, att ett så ohyggligt dåds-: skulle utföras under kejsarens vistelse i Paris. Ganska visst har denna tilldragelse ytterligare sördystrat den stämning, som j ! ; j — — — — — TlLJFL —oD, — — — underrättelserna om det mexikanska exmajestätets hårda öde väckt. Attentatet var så mycket mera oväntadt, som den handling af mensklighet, hvilken närmast föregick kejsar Alexanders afresa från Petersburg, förmodades till en del skola mildra de polska emigranternas dom öfver honom i afseende på hans stränga förfarande med deltagarne i den sista polska insurrektionen. i Den 2 dennes dinerade kejsaren af!. Ryssland och de begge storfurstarne i tuilerierna, hvarifrån de begåfvo sig till den förut omnämnda balen hos hertig de Mouchy, som äfven bevistades af det franska kejsarparet. Kejsarinnan Fugenie var icke närvarande vid kapplöpningen på Longchamps, och i allmänhet har hon, under ryske kejsarens vistelse i Paris, visat en benägenhet att draga sig undan. Mången förmodar, med anledning af detta förhållande, att kejsarinnan funnit sig sårad af, det ingen qvinnlig medlem af den ryska kejserliga familjen kommit till den franska hufvudstaden, och kejsarinnan har ansett denna frånvaro så mycket mera underlig, som den ryske tronföljaren qvarlemnat sin gemål i Köpenhamn. Balen hos hertig de Mouchy beskrifves såsom mycket lysande. Den 3 var dinår i ryska ambassadhotellet, efter hvilken de i Paris varande ryske undersåtarna hade audiens. Den stora bal, som staden Paris skall gifva de kejserliga och kungliga gästerna till ära, kommer att ega rum i dag. Baron Hausmann begaf sig den 2 dennes, i spetsen , för municipalrådet, till Palais Elyste, för att inbjuda kejsaren och storfurstarne till festen. Czaren samtalade länge med Seine-prefekten och komplimenterade honom för hans åtgöranden för hufvudstadens försköning. Till den nämnde festen äro 8,000 personer inbjudna. I Tulerierna töretagas stora förberedelser för den stora bal, som der skall gifvas för de höga gästerna; teatersalongen förändras till en storartad festsal, och trädgården skall upplysas med gaslågor, som skola omgifvas med prunkande blomsterväxter. Festen förmodas komma att kosta nära en million. Lord Cowley — känd för mycken sparsamhet — gjorde rätt uti att anordna sin fest före någon annan; hade han gjort denna fest sednare, så hade den nog blifvit långt dyrare. Redan vid furst Metternichs bal gaf sig tillkänna bemödandet att öfverträffa , hvad förut varit. Konungen af Preussen skall bebo pavillon Marsan, som är uppförd i mohrisk stil, försedd med rika törgyllningar och mycken annan herrlighet, så utansom innantill. Följande händelse omtalas hafva tilldragit sig i lagstiftande församlingen, då ryske kejsaren ankom till Paris. En medlem af församlingen framställde till presidenten förfrågan om huruvida det icke vore skäl att afsluta sessionen, hvarpå presidenten svarade: ,,I fall ni menar hvad som här utanför föregår, så måste jag till Isvar meddela, att vi här äro samlade för latt utföra vårt uppdrag och fullgöra vår pligt, men ingalunda för att sysselsätta -lossmed hvad som tilldrager sig på gatan. Tidningarne uttala enstämmigt sitt I bifall öfver denna , värdiga hållning, hvilken äfven genom lifliga bifallsyttringar erkändes af lagstiftande församlingen En mängd franska prelater hafva be