Stockholmsbrel. a (Från Hand.-Tidn:s korresp.) Den 6 Juni 1867. 12 Vi hade gladt oss så mycket hela långa h tiden åt den vackra present, som grossst handlaren Adolf Bergman gjorde åt StockI holm, åt Djurgården, nemligen den der präktiga sontänen, gjuten af hr Bolinder,å hvilken ni säkert påminner er från ext. positionen i somras. Slut med all glädje! Våra stadsfullmäktige unna oss ingen fröjd;3 de afslogo presenten, emedan vilkoret för k dess mottagande skulle komma att stå oss ! för dyrt. Herre Gud, så vackert det nu Å låter! Om dessa våra fullmäktige hade si varit så der ömma mot oss förut ändå!t Men nej, då fanns intet förbarmande, dåsb lade man på kommunalskatter till oerhörda belopp, helt franchement. Men då gällde det praktiska behof, och när vi nu skulle vilja hafva något till fröjd för vårt sinne, då blir det för dyrt, då kostar vattenledningens utsträckande till Djurgården så och så mycket och hr Leyonancker räknar ut att de dagar då, liksom i Versailles, les eaux jouent, det nöjet skulle kosta 6 rdr 80 öre i timmen. Men har då hr Leyonancker alldeles glömt bort, att Djurgårdsbrunnsvikens vatten ligger blott några samnar från den plats, der denna fontän skulle komma att stå och att det visst icke fordras så stor kostnad för att derifrån erhålla vatten för att gemom en rörledning med ångmachins tillD. ielh pressa upp detta vatten till en vacker höjd ur fontänen. Och hvar har den rika Djurgårdskassan, hvarom man ofta talat så mycket och till hvilken vi litet hvar under en lång följd af år bidragit, hvar har den tagit vägen? Vore det icke i sin ordning, att den bidroge någet till ett ändamål, som afser Djurgårdens förskönande? Mycket anlitas sannerligen ej den kassan, det ser man af flera tecken; nändes man röra den, så skulle ej den nya öppna platsen framför Hasselbacken se ut som den gör. I sitt nuvarande skick påminner den mycket om något mindre väl bygdt parti af den goda staden Waxholm. Vi få således afstå från denna prydnad vid den förnämsta infarten till Djurgården och mången god dag Kommer att försvinna, innan vi få ett så frikostigt anbud som det at hr Bergman gjorda — föga uppmuntrande också för någon annan mecenat att komma med ett erbjudande, då man ser hur ett sådant blir mottaget. I en hastig vändning behandlade stadsfullmäktige medicinalrådet Carlssons motion om ändring i 8 12 af Stockholms kommunalförfattning, angående det antal röster, som tillkommer de valberättigade. Sdum länge har denna fråga stått på dagor dfingen, och det finnes ej mer än en röst — byråkratiens ej inberäknad — rörande det orättvisa i den nu gällande grunden för röstberäkningen, hvilken också är på god väg att totalt förqväfva hela vårt kommunala lif. Beredningsutskottet hade afstyrkt motionen, den skulle vara för tidigt väckt kan tänka, och stadsfullmäktige beslöto att sofva på saken till Augusti, då vi få månljusa qvällar. Vil göra oss ej några illusioner rörande denna frågas behandling heller, utan vi tro att utgången kommer att bli — månljus! Stockholms Dagblad innehåller ofta goda saker till och med i annonsafdelningen. För någon tid sedan upptäckte några af Dagbladets flitigaste läsare, sådana som studera rubb och stubb i den tidningen, att under rubriken Utbjudes hyra annonserades om utarrenderandet af Strömparterren under 5 års tid, alldeles midt ibland annonscina om ,En liten proper -åning,Ett litet trefligt ungkarlsrum åt solsidano. s. v. — alltsammans så bra uträknadt, att just inga täflande skulle få nys om saken. Men så blef icke förhållandet, som ni vet, tvertom inkommo anbud från allehanda slags folk, bjudande den ene så, den andre så mycket för att få öfvertaga denna utan all gensägelse mest fredventerade lokal i Stockholm. Denna undanstuckna annons var dock införd af en offentlig myndighet, af Stockholms drätselnämnd, första afdelningen. Bland alla spekulanterne — de voro. vida flere än de, som stodo uppräknade i tidningsnotisen derom — pjöd konditor Scheele mest, 6000 rdr, och presterade fullgod borgen. Nuvarande innebafvaren af Strömparterren, konditor Lagergren, bjöd blott 3,200 rdr, ingen bjöd så högt som hr Sch6ele. Nu komma vi till hakarna i spelet. Ilr Aug. Davidsson har innehaft denna lägenhet, Strömparterren, i många år och den har inbringat honom en vacker förmögenhet, trots de allrauslaste varor han der bjöd oss på eller kanske just dertör. I ett anfall af frikostighet erbjöd sig hr Davidsson att bygga en ny veranda af jern, i stället för den ruskiga af trä, som då fanns. Denna veranda skänkte han till staden, som genom drätselnämnden komplimenterade hr D. för gåfvan. Men hr D. hade vid gåfvan fästat det vilkor, att om, 8edan han slutat i Strömparterren, han skulle vara hågad att vid en utlyst auktion å lägenheten ingifa anbud derå, detta då Skulle bli gällande, dock att hr D. skulle gifva lika mycket, som den högstbjudande. Slutligen ock till publikens glädje lemnade hr D. Strömparterren, sålde inventarierna mot högt pris till hr LagerALA — — TDT— — — — am mm mm mn An A nm so —5 — — — —