Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juni 1867, sida 2

satte lifvet. Liket igensanns i går på förmiddagen. Andersson var gift och efteremnar hustru, men hade icke några barn. — Emigranter till Amerika afgå i ifton till ett antal af omkring 150 med ingf. Albiontill Hull. — Resa öfver Atlanten. Häromdagen införde vi, efter en utländsk tidning, såsom exempel på en mycket snabb resa öfver Atlantiska hafvet, att Hamburger-ångaren ,,Hammonia gjort denna färd på 9 dagar och 9 timmar (från Newyork till Cowes), hvilket. uppgafs vara den snabbaste sjöresa, som ännu blifvit utförd. I Liwerpool Daily Post förekomma dock uppgifter, som synas jäfva det sednare antagandet. Der omtalas nemligen bland andra ångare , The City of Paris, som gjort resan mellan Newyork och Liverpool på 8 dagar, 11 timmar och 40 minuter, varande af fartygets 5 resor från den 23 Juni 1866 till den 6 April 1867, den längsta 8 dagar och 20 timmar. De resor, som blifvit under loppet af 1866 och 1867 gjorda af Liverpool, Newyork and Philadelphia Steamship C:ys ångare, bafva i medeltal försiggått på 10 dagar, 11 timmar och 40 minuter. — Afstängd väg. I anseende till skeende förbättringar å Skändlas och Bärby backar på Hisingen, kommer vägen öfver desamma att hållas afstängd under 6 veckors tid, från och med den 25 dennes, och hänvisas trafikerande, som färdas emellan Göteborg och Bärby, att under tiden taga vägen öfver Tufve bro förbi Trollered. — Taxeringskomite. Vid i Strömstad förrättadt val till ord. ledamöter i innevarande års bervillningstaxeringskomite utsågos dertill enhälligt följande hrr: doktor J. Cron, tullförvaltaren F. W. Tiden, konsul Thor Klase, handl. W. T. Lundgren, apotekaren A. L. Burman, kapten 0. Åsberg, kapten E. Bergström, A. Zimmerman och färgerisabrikören L.M. Svanström. Suppleanter: handl. C. von Gegerfelt, garfvaren L. C. Dahlblom och sjöman Johan Simonsson. Till ord. ledamöter i innev. ärs taxeringskomite för Skee pastorat hafva valts: kronolänsman C. G. Ljungqvist, posessionaten II. C. Nielsen, hemmansegarne Mattis Olsson i Spoltorp, Olaus Eliasson i Bäleröd och Carolus Olsson i Stare, samt till deras suppleanter: hemmansegarne Olof ulsson i Stene och Carl Andersson i Rogstad. — Ett ymnigt och välgörande regn fölli Strömstadsorten natten till sistl. Tisdag och fortfor hela Tisdagen äfvensom natten till i går, till stor glädje för landtmännen, som nu hysa de bästa förhoppningar om årsväxten, så framt passande väderlek i öfrigt inträffar. Vextligheten är starkt pädrifven och fruktträden stå i full blomning sedan några dagar. — Å Kristihimmelsfärdsdag, klockan 5 på morgonen, utfördes af skarpskyttemusikkåren och elementarläroverkets ungdom i Strömstad musik och sång från berget bakom kyrkans östra gafvel. En fältmarsch företogs Kristihimmelsfärdsdag af Strömstads skarpskyttekår till den 1 mil från Strömstad belägna Skee kyrka, hufvudsakligen för att söka lifva upp fosterlandskänslan hos Skeeboarne och söka förmå dem att ånyo ansluta sig till Strömstads kår. Genom någon eller några personers inverkan har nemligen den förut temligen manstarka Skeeafdelningen nästan hotats med total undergång. Om denna utfärd berättar Strömstads Tidning: NMlarschen anträddes härifrån staden kl. 6 på morgonen under klingande spel. Vi skulle önskat kunna tillägga flygande fana, men detta får tillsvidare blifva ett önskningsmål, om ej damerna, till den af dem förut bildade fonden, genom tillverkandet af några handarbeten som sedermera försåldes på auktion, ytterligare visade sitt intresse för vår skarpskyttekär. Kl. 9 skedde ankomsten till Skee hvarest kåren slog sig ned i det gröna och, för att stärka krafterna efter marschen, som af de flesta anträdts utan att ha förtärt någonting, intog en fältfrukost af medhafda förråder. Sedan den lekamliga spisen var undangjord uppställdes kåren för att, då gudstjensten nu började, bevista densamma och sålunda komma i åtnjutande af äfven andlig spis. Efter gudstjenstens slut och då skarpskyttarne voro uppställda på lägerplatsen höll kårens öfverbefälllafrare, framför fronten, ett tal till den i massa församlade allmänheten och uppmanade den att mangrannt ånyo inträda i kårens leder cch ej låta afhålla sig derifrån af illvilliga personer, om hvilka man med skäl kunde säga att ,de gå ryssens ärender. Erinrade dessutom att, oaktadt vi nu njuta af fred i vårt älskade fosterland, den tid måhända ej vore så långt aflägsen då vi blifva tvingade att, så framt vi vilja bibehålla vår oafhängighet och sjelfständighet, gripa till vapen för att skydda kenung, fosterland och familj och att det då vore bra för hvilken som helst att redan förut ha inhemtat kännedom om vapnens bruk; talet slutades med ett upprop till de närvarande att de skulle mangrannt infinna sig vid de öfningar, som af vår kår företagas på Söndagseftermiddagarne. Derefter afblåste musikkåren några stycken. Härpå intogs, under muntert glam, middag och var det en glädje att se huru bland alla skarpskyttarne ej ett enda mulet ansigte kunde upptäckas, utan sågo alla glada och belåtna ut. Prosten Tranicus, som har varit och är en stor vän af skarpskyttesaken, egnades en enkel hyllningsgärd i det att kåren, företrädd af musiken, marscherade upp till hans boställe, hvarest öfverbefälhafvaren med några hjertliga ord helsade och tackade honom för allt det goda han verkat, samt utbringade ett lefve för prosten Tranwus, som ätföljdes af ett tresaldigt hurra, hvarpå musiken afblåste ett stycke. Vid återkov sten till lägerplatsen uppspelades dansmusik, efter hvars takt skarpskyttarne togo sig en liten svängom i det gröna. Hemmarschen företogs derpå, med spetsoch sidopatruller för att vara på vakt mot fingerad fiende, under omvexlande sång och musik hela vägen och vid hemkomsten förrättades korum i närvaro af en stor menniskomassa. Säkerligen skall det nöje denna fältmarsch beredde deltagarne deri länge ihågkommas. — Från Marstrand skrifves till red:n afHN. I Söndagra Akcarvaradac ham