deputerade till ett eventuelt nytt tullföreningsparlament i Berlin, enär de icke kunna undvara de materiella fördelar, som tullföreningen med det öfriga Tyskland tillförsäkrar dem. Så har emellertid ej skett. Deremot har preussiska regeringen inbjudit de s. k. röstegande staterna i tullföreningen — nemligen Sachsen, de thiiringska staterna, Braunschweig och Oldenburg — till en tullkonferens, som skall hållas i Berlin under den första veckan efter Pingst. Ihafseendo på de sydtyska staterna har kabinettet i Berlin inskränkt sig till att förklara, att det nu vore redo att börja de förhandlingar om förändringar i tullförhållandena, som finnas antyddai Prager-fredens bestämmelser. Det visar sig således, att Preussen icke för närvarande vill tillgripa en så våldsam åtgärd, som uppsägandet af tullföreningen. Preussen skall — säger en officiös korrespondens från Berlin — undgå hvarje sken af att vilja utöfva någon pression på sydstaterna. Dessutom är det för närvarande endast Bayerns hållning, eller, rättare sagdt, de inflytelser, hvilka korsa hvarandra vid hofvet i Minchen, som ännu göra enigheten i denna sak tvifvelaktig. Huruvida Bayern skall riskera att uteslutas ur tullföreningen, är en annan fråäga. Att för öfrigt hela denna tullföreningsangelägenhet, d. v. s. den gamla tyska tullföreningens rekonstruktion på en ny grundval i öfverensstämmelse med Preussens planer, öfverallt följes med stor uppmärksamhet och spänning, ligger i sakens natur, enär en för Preussen lycklig lösning af denna angelägenhet mycket skall bidraga till berästande af denna stats makt i Tyskland. Det må erinras, att ,, WeserZeitung redan förut (under debatten härom i nordtyska parlamentet) har fästat nppmärksamheten på, att grefve Bismarcks yttranden väckt grundadt hopp om, att ett framtida gemensamt tullparlament skulle bilda öfvergången till en närmare politisk sammanknytning mellan Nordoch Sydtyskland. ÖSTERRIKE. I det adressförslag, som blifvit förelagdt deputeradekammaren, heter det: ,,Österrike är i behof af fred i sina inre angelägenheter. Betydelsen af de lyckliga steg, som kejserliga regeringen gjort för upprätthållande af Europas fred, förökas ytterligare genom kejsarens förklaring derom, att Österrike icke tänker på att utöfva några repressalier. Österrike befinner sig på en vändpunkt, som skall blifva afgörande för hela dess framtid. Deputeradekammaren skall med vanlig loyautö söka lösa sin uppgift. Måtte Österrikes alla folk vara genomträngda af öfvertygelsen om, att det endast genom förenad kraft är möjligt att öfvervinna de svårigheter, som i en nära framtid kunna utbryta öfver oss. Det sista yttrandet kan, etter hvad , Nordd. allg. 2cit. förmenar, endast hafva afseende på förvecklingarne i Orienten, hvilka kunna tvinga Österrike att å nyo gripa till vapen, och nämnde tidning framhåller vid detta tillfälle starkare än någonsin, att det turkiska riket är nära att sönderfalla. Af den omständigheten, att Porten på nytt utfärdat en cirkulärnot, i hvilken Grekland säges vara skuld till, att upproret på Kandia icke låter undertrycka sig, drager ,, Nordd. allg. Aeit. den slutsatsen, att en kamp snart förestår mellan osmanerna och hellenerna. RYSSLAND. Ukasen om amnestien för polackerna är daterad den 29 Maj i Wirballin, och är af följande innehåll: , Alla ännu icke till dom komna anklagelser från de sista upproren försvinna; de i upproren invecklade ndividerna — med undantag af kriminalörbrytare — amnestieras; inga nya proesser inledas; de i Ryssland i fångenskap varande polackerna tillåtas återvända till ina hem, om de erhållit intyg öfver godt mppförande; polska prester erhålla af ståtkällaren rättighet att återvända; de på ulministrativ väg från de vestliga guversiementerna aflägsnade innevånarne tillåas flytta till Polen, om deras uppförande slikvit vitsordadt; prester behöfva härtill tåtbållarens tillåtelse. Dagens post. TYSKLAND. En korrespondent i Berlin till ,,Augsb. llg. Zeit. säger, att man i dersarande olitiska kretsar icke delar de förhopp