Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juni 1867, sida 2

wärtom! Den simpla omgifningen, i före ning med hennes tvugna uppförande, bil sdade oförmärkt en klyfta mellan dem, son Feskiljde dem vida mera än land ocl af. Då han kom ut från Jensens hus rätad han ut sig, likasom då man från en brick. lig brygga åter beträder fasta marken han såg sig om och aflägsnade sig med den tanken: Nej, der är jag icke hemmastadd, — trifs hon der, — — så! — han kunde ej fortsätta sin tankeföljd, ty då han vek om gathörnet, kom hans uppassare emot honom med en bjudning till aftonen; den och en mängd andra måste begagnas under vintern, som för honom gick fort och angenämt. Smickrad fåfinga i förening med nyhetons intresse kunde visserligen för en kort tid låta Harder känna tillfredsställelse med det lif han förde, men hans ädlare del kräfde snart en mera betydelsefull tillvaro. Hans egentliga göromål voro få, sällskapslifvet kräfde ej något användande af hans andeliga förmögenheter, derför insmög sig efter hand tomhet i hans inre, och han började känna behof af familjelifvets välgörande inverkan. Att vara föremål för fröken Steins synnerliga uppmärksamhet kunde ej annat än smickra honom; hennes vackra yttre och lifliga samtal utöfvade äfven ett visst inflytande på honom; — andligen kände han sig dragen till henne, ty hon var berest och ganska bildad, och de hade många gemensamma intressen, men hans hjerta förblef kallt. Hennes stolta väsen, dristiga uppträdande, skarpa förstånd och träffande! omdöme utgjorde ej hans ideal af qvinnan; hon roade och intresserade honom,