Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1867, sida 2

Stockholm. — Sommaren gjorde, yttrar D. Nh:r, sitt inträde i Stockholm på Kristi ilimmelsfärsdagen Från en under sörmiddagen molnfri himmel pjöt solen sitt rika flöde af ljus och värme och väckte icke blott förhoppning om en solig och glad sommardag, utan gat äfven löfte om att vinterns och köldens välde nu ändtligen för en tid skulle vara brutet. Man beredde sig att få sin lilla del af dagens glädje, och redan tidigt på förmiddagen såg man talrika skaror t ut till Ladugärdsgärdet, der l:sta klassens beväring från Stockholms stad och län uppslagit sina tält. Det var någonting riktigt nytt att få andas sommarluft, att nödgas söka kuggornas svalka — och der något nytt är att finna, der är Stockholmaren gerna med, der visar han gerna rsitt nyfikna och förnöjda ansigte. Och glada och förnöjda anleten såg man öfverallt. Till centralpunkten för Stockholms sommarlif, Djurgården, vändes på eftermiddagen allas tankar och steg, och der blef snart trångt om plats, icke blott på restaurationerna, utan äfven på slätten och på de öppna platserna och gångstigarna bortåt Bellmansro. Från Blåporten. Hasselbacken och Pohlsro helsades de besökande med musik. Vid 5-tiden började den , fina verlden rulla ut i eleganta ckipager och ännu elegantare toiletter till Djurgårdens gråa lunder. Tyvärr visade sig himmelen då äfven grå och började sända ned en och annan varnande regndroppe. Djurgårdsslätten erbjöd då den mest brokiga tafla man gerna kan få se. Kasperleteatern var i full verksamhet att roa sin talrika och tacksamma publik, akrobaterna slogo sina kullerbyttor med gladt lynne och leende ansigte, positivernas och fiolernas toner blandade sig med harpspelares kling-klang, i Tivoli åkte man friskt undan å rutschbanan eller tog sig: en sväng i paviljongen, affärerna på singelbacken försiggingo ännu i all sköns lugn, och ötver det glada stojet hörde man det dofva bullret af kägelbanornas rullande klot. Lifgardets till häst officerskår gjorde med sin chef, generalmajor Björnstjerna, i spetsen vid sextiden en ridtur öfver Djurgården, och straxt deretter anlände konungen till häst, ledsagad af sin stab och! några lifgardister, af hvilka fyra stoltserade i den bekanta Carl-XII:s-uniformen. Några minuter derefter kommo drottningen, enkedrottningen och prinsessan Lovisa åkande i en vagn och efter dem hertiginnan Sofia med sina tre äldsta söner. De kungliga fruntimmernas svit var ganska satalig. Molnen skockade sig alltmer tillsammans, regndropparna började falla allt tätare på hvarandra och mer behöfdes ej för att, snart sagdt, inom ett ögonblick skingra de täta folkskarorna. Man trängde sig in på schweitzerierna, på cirkusteatern; och de, som ej fingo rum der, skyndade ned till ångbåtarna och framåt 9-tiden var Djurgårdsslätten nästan folktom. Och så hade vi firat vår första sommardag, firat den i 20 graders värme och 30 dagar sednare än vanligt. — Skarpskyttekonsert. På Thorsdags afton gaf Stockholms skarpskyttars allmänna sångförening sin konsert i Katrina kyrka. Kyrkan var nästan fylld af åhörare. Samtliga musikkårerna biträdde. Sängföreningen befanns hafva gjort ytterligare betydande framsteg och dess sång tog sig präktigt ut i den ypperliga musiklokalen. — Franska åäfademien. Uti ett bref från Paris till ,,Independance belge berättas, att franska akademien beslutat utdela två stora litterära pris, det ena åt madame Craven, född Laferronny, för ett historiskt arbete öfver sistnämnda familj, ett verk, som redan upplefvat sin femtonde upplaga, och det andra åt hr Geffroy, e. 0. professor vid la Facult des lettres i Paris, för ett intressant arbete med titel: Gustave III et la cour de France, två volumer, hvilka innehålla, utom lärorika detaljer om hofven i Sverge och i Tuilerierna, ganska märkvärdiga outgifna bref från m:me Stacl, grefvinnan Egmont, m. fl. — Syarpshyltemedaljen. I P.-. läses: Sedan K. M:t, med anledning af väckt fråga om tillatelse för skarpskytteföreningar i allmänhet att utdela utmärkelsetecken för skjutskicklighet, under d. 22 Juni 1864 anbefallt dess samtlige befallningshafvande i länen och öfverståäthållare-embetet i Stockholm att, efter det tillfälle lemnats de särskilda skarpskytteföreningarna i riket att härom afgifva yttranden och förslag, till K. M:t inkomma med berörda yttranden jemte eget utlåtande i ämnet, samt denna befallning blifvit behörigen fullgjord, har K. M:t den 10 innevarande månad detta ärende till pröfning förehaft; Och enär de enligt kongl. kungörelsen den 8 Mars 1861 bildade skarpskytteföreningar äro oförhindrade att efter egen frivillig öfverenskommelse inom sig anordna belöningar och pris för visad skjutskicklighet; och vid sednaste riksdag, uppå K. M:ts derom aflåtna proposition, förhöjning i det redan förut anvisade anslaget för beredande af tillgång till målskjutningspremier blifvit beviljad; samt, vid afgifvande af de infordrade yttrandena öfver den väckta frågan om bestämmande af ett offeutligt gemensamt utmärkelsetecken för skjutskicklighet, åsigterna inom föreningarna, huruvida ett sådant vore för skarpskytterörelsens framgång och utveckling gagnande, varit så föga eniga, att, fastän 98 föreningar uttalat sig för förslagets antagande, ehuru på sins emellan afvikande grunder för utmärkelsetecknens utdelande, 54 föreningar likväl i allo afstyrkt detsamma; ty och då derförutan förekommer, att utdelandet af dylik offentlig utmärkelse för gjorda framsteg uti allenast en af de flera egenskaper, som erfordras hos skarpskytteföreningarnas medlemmar för uppfyl