Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juni 1867, sida 2

om förmått Rotscliildarne att icke ingå å denna affär, hvilken — som förut är reddeladt — var dem erbjuden. I liqviderna mellan Italien och Kyrkeaten har en ganska komisk episod söreommit. År 1860 hade dåvarande konunen af Neapel lånat päfven en million duater. Aret derpå behöfde Frans IT återfå umman, som då likväl betalades i romerka obligationer. Revolutionen öfverrakade emellertid konungen så, att han i irskräckelsen lemnade dessa obligationer frer sig i Neapel, der de anammades af en provisoriska regeringen, som i sinom id lemnade dem till den italienska. Sistämnde regering vill nu begagna dessa bligationer för liqviderna med Kyrkostaen, men den päfliga regeringen motsätter ig detta, och vill icke erkänna till bealning de af samma regering utgifna skuldörbindelser, FRANKRIKE. Den 26 Maj mottog — som vi förut neddelat — kejsar Napoleon en deputaion af den engelska turistklubben, hvilens ordförande till kejsaren uttryckte sig å följande sätt: Sire! med en sann känsla af stolthet nalkas ig Eders Maj:t, för att för Eder föreställa de per oner, hvilka Ni nådigast tillåtit för Eder få framnga ett uttryck af sin hyllning, Sedan induis produkter från deras land ankommit till krike, komma äfven de engelska arbetarne 1, som blifvit utstäldt af detta F Å ike och öfriga notioner, samt jemföra de olika öremålen med hvarandra och vinna nya framsteg enom denna pröfning. Sire! Vi komma för att etråkta den lysande hufvudstad, som ur ra änder framgått så förskönad; men framsö It omma vi, för att med de franska arbetarne utyta de känslor af bjertlighet, som borde förena lla industriens trådar. Gud, som leder framtidens den, vet allena om de fredens välsignelser, som uders Maj:t proklamerat såsom sitt kta ri3 stora mission, skola bevaras för Europ: )e män, som jag i dag föreställer för Eder oppas lifligt — för sitt land och för sig sj —, att det varma tillkännagifvandet af den interationella välviljan skall grundligen tillintetgöra et föråldrade nationalhat, som undertryckte de ivilisatoriska framstegen. Det nådiga upptagande, ned hvilket Eders Maj:t bemött den engelska inustrien. skall blifva ett nytt element för endr ch vänskap, och Eders :t kan vara förv tt samma känslor af rdånighet, som vår så Iskade herrskarinna ingifver oss, mana våra hjeran att hysa de varmaste önskningar för Er välång, äfvensom för kejsarinnan och den kejserlige rinsenf. Kejsaren svarade: Jag är djupt rörd af de uttryck utaf sympathi, om J tillkännagifvit för mig. Hvad första punken angår, så beror den icke uteslutande af min egering, men jag skall göra allt hvad på mig beor. Hvad angår de öfriga punkterna, så skall det ör mig vara ett stort nöje att uppfylla Edra önskingar. Det har från långa tider varit min högta önskan att föröka dö sympathier, som så länge arit bestående mellan våra begge länder. Ett jjertligt förhållande mellan Frankrike och Engand var alltid målet för min politik . France vill veta, att kronprinsen af Preussen till följe af det utmärkta mottarande, som han i Paris rönt, uppmanat sin far att utföra sin tillämnade resa till xpositionen. ,France tillägger: ,Preussens förfaringssätt har visserligen hos oss unnit föga bifall. Äfven i dag skulle man kunna öfvertyga sig derom, om man ville illfräga de lagstiftande kårerna och de ofsentliga organerna, att detta omdöme om len preussiska politiken i ingen mån blif. vit förändradt. Men gentemot de höga gäster, som från Berlin inträffa i Paris, tiger politiken, och endast artigheten är rätesnöret för vår hållning. Vid återvänlandet från kapplöpningen åkte pronprinsen af Preussen i kejsarens vagn, kronprinsessan i kejsarinnans. Deras kongl. högeter kunde lätt hos den stora selkmassan öfvertyga sig om, huru alla med takt och smak visste utöfva gästfrihetens pligt. Om konungen af Preussen kommer till Prankrike, skall samma värdiga mottagande komma honom till del. Kronprinsen af Preussen och Hans gemål qvarstanna i Paris till kejsar Alezanders ankomst dit och skola öfversara den stora galarepresentationen på operan, vid hvilken kommer att uppföras sjerde akten af ,,Afrikanskan och andra akten at ,,Gisella. Den förut omtalade briljanta logen för de furstliga gäerna är byggd af det nya operahusets kitekt Garnier. Den 30 Juni skall i Dreux aftäckas den minnesvård, som blifvit upprest åt den der födde Rotron, enfransysk skald i 17:de århundradet, som anses såsom Corneilles dramatiske föregångare. Hans tragedi , Wenzeslaus har ännu i dag stort anseende. . Fallouz skall, i franska akademiens namn, hålla talet vid högtigligheten. Då furst Broglie vid ett liknande tillfälle i Nancy förlidet: år skulle tala i nämnde akademis namn förbjöd regeringen honom detta. Man anser som ett framsteg i liberal riktning, att Falloux nu erhållit en sådan tillåtelse. ENGLAND. London Gazette offentliggör en proklamation från engelska regeringen, genom hvilken drottning Victoria stadfäster föreningen af de engelska kolonierna i Nordamerika till en konfederation under namn af Canada. ITillika offentliggöres namnen på de nya senatorer, som skola bilda senaterna i de fem olika provinserna i Canada, Ontario, Quebec, Nya Skottland och Nya Braunschweig. Den nya unionsförfattningen träder omedelbart i kraft. TURKIET. Den atheniensiska tidningen ,Indep. hellen. bekräftar, att Omer Paschas expedition mot Sphakia totalt misslyckats. Det var hans plan — heter det i nämnde tidning — att intränga i nämnde provins för att qväfva upproret i, så att säga, dess hjerta samt att derefter anlägga ett förskansadt läger på alla höjder, för att derifrån beherrska landet. Men Omer Pascha fann de ställen, der han ämnade bygga sina blockhus, besatta af kandioterna, som hade föresatt sig att försvara sig till det yttersta. Och änskönt turkarne icke sparade någon ansträngning för att intränga i Sphakia och flera gånger under anförande af Omer Pascha sjelf förnyade anfallet, blefvo de likväl tillbakadrifna och förföljda af kandioterna. Muhamed Pascha var på sin sida icke lyckligare, och efter flera fruktlösa försök att intaga en ställning i passet vid Kraye måste. han vända ons; förtöljd af kandioeraa, ull och med inträngde i hans r. Man anslår turkarnes förlust i de F AIllaon 2000 IA