Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1867, sida 2

at Julie med stor vänlighet; de sökte att tundom bereda en liten omvexling i henes arbetsamma hvardagslif och de ville fven att hon skulle hafva ett angenämt ninne af sin vistelse i Köpenhamn, samt seslöto derför att henne till ära hafva en mgdomsbjudning kort före hennes afresa. deras stora umgängeskrets var det lätt tt finna ett tillräckligt antal unga damer ych herrar, som under dans och lek skulle illbringa aftonen tillsammans. Med stor slädje emottog Julie denna bjudning och hörde detta arrangement; hon gladde sig it tanken att få ett nöje, — men det låg en ännu djupare grund tör den glädje hon erfor. Ett varmt qvinnohjerta behöfver så litet för att bibehålla den känsla, som en gång blifvit väckt, hon hade derför, ehuru hon ej på länge återsett Harder, lock med oförsvagad innerlighet bibehållit sitt intresse för honom; hon hade knappast vågat tänka sig att de kanske ej skulle träflas före hennes hemresa. Nu visste hon deremot temmeligen säkert, att de skulle komma att tillbringa en afton tillsammans, och utan tant Mörks tröttande bevakning. Hon hade ingen bestämd föreställning om hvad, som kunde hända eller blifva sagdt, hon hängaf sig blott åt ljufva, lyckliga drömmar, lefde i hoppet, glömde framtiden och använde en ovanlig omsorg på sin klädsel denna afton; — hon ville så gerna se litet bra ut. Denna önskan uppfylldes. Den nya, hvita linongsklädningen, tillklipt och sydd efter tant Olufsens mönster, passade så väl till den smärta midjan; den fina hyn, det rika håret, smakfuldt ordnadt och prydt med hvita perlor, förhöjde ansigtets