Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1867, sida 1

A DLWDLA depescherna innehålla fullständiga ber för att adeln och andra framstående mi i Hannover hafva vidtagit de mest omsa tande förberedelser för att organisera al n vapenfört manskap sålunda, att det, i här I-I delse af krig, skulle på en vink af e konungen vara färdigt att rycka eme preussarne. Hos en högtstående justitia embetsman lärer man hafra funnit en de taljerad förteckning öfver alla hästar landet och deras användbarhet med afs rsende på det ,,kungliga hannoveranska ks valleriets nya organisation. Ja, det sö ges t. o. m. att man kommit på spåre en sammansvärjning mot grefve Bismarck och andra högt stående personers lif(? I Paris har omtalats — enligt ,, Köln. Zeit. — det enkonung Georg vändt sig till ka binetten i London oeh Paris, för att för må dem att i Berlin intervenera för d komprometterade. Till ,,Weser-Zeit. med delas att arresteringarne af hannoveransk. adelsmän och f. d. officerare fortfara. Blanc andra är äfven en friherre Busche-Streit horst, som är medlem af preussiska herre huset, betecknad som medskyldig i kon q spirationen. Från Göttingen och Eichfelde berättas, att värfningarne mestadels blif svit utförda af qvinnor; men det påstås säfven att en mängd män, förklädda til fruntimmer, gått omkring för att öfvertala det unga manskapet att låta värfva sig Den 22 dennes har exdrottningens bror hertigen af Altenburg, inträffat hos sin ssyster, och man tror ändamålet med hans sesa vara att förmå sin syster att lemna Marienburg. Exkonungen har gifvit befallning att hans hästar — hvaribland 40 racehästar — och ekipager skola afsändas till Wien. Det heter äfven att han inkognito ämnar besöka expositionen i Pa118. ÖSTERRIKE. Det är högst sällsynt att något diplomatiskt aktstycke vunnit ett mera smickrande erkännande från flera och till en del motsatta håll än det trontal, med hvilket kejsaren af Österrike öppnade riksrådet i Wien. Att den engelska pressen tillkännagifver sitt bifall till en politik, som uttalar sig i fredlig och försonlig riktning, måste betraktas som ganska naturligt. Mera underligt kan det deremot synas, att den franka och den preussiska politiken, så att säga, täflar om att uttala sitt godkännande af de grundsatser och hela det regeringsprogram, som utvecklats i trontalet. Den franska ,Moniteur anknyter till meddelandet af detta tals innehåll de bästa och innerligaste önskningar om Österrikes framtid och omtalar på ett mycket smickrande sätt de resultater, som Beust redan uppnått. , Journal des Debats yttrar: Frankrike har förr handlat klokt uti att bekämpa Österrike, då dess herravälde i Italien gjorde det till en farlig granne. Men nu hafva vi endast ett lifligt intresse i det österrikiska väldets befästande. Efter att förut en gång hafva frälsat Europa från turkarne, är denna stat nu kallad att bilda en motvigt mot Ryssland i Orienten samt emot det nya tyska rike, som framstår i vår omedelbara närhet. Den officiösa Constitutionnel yttrar: —,, Kejsarens tal innehåller en bekräftelse på Beusts program; den fasta öfvertygelse och tillit, som uttalar sig deruti, skall ej underlåta att göra ett godt intryck: på det österrikiska riksrådet och således befrämja kejsarstatens pånyttfödelse, hvilken är af så stor betydelse för hela Europa. Den preussiska! officiösa pressen berömmer — som vi förut meddelat — isynnerhet den del af trontaet, der kejsaren förklarar sig uppgifva varje tanke på repressalier (mot Preussen), och ,Nordd. allg. Zeit. framhåller ned huru stort intresse och uppriktig välilja man i Preussen betraktar Österrikes utveckling, sedan denna stat utträdt ur örbindelsen med Tyskland. ITALIEN. Prinsessan della Cisterna, som i dag örmäles med prins Amadeus, har varit lära en stor olycka. Hästarne för hennes agn blefvo nemligen skrämda på gatan ch skenade. Prinsessan sprang i förkräckelsen ur vagnen, men slapp lycklisen undan med några mindre sår. En jenare, som försökte detsamma, skadade ig illa. Från Florens skrifves att grefve Lan— —