Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1867, sida 3

daren kom till målet. Denne tillryggalade på 15 minuter och 9 sekunder hela banan, hvars längd var 4,000 metres (omkring 13,000 fot). En gammal jättekanon. Beyen af Tunis bar förärat konung Viktor Emanuel en kolossal och praktfull bronskanon, som de berbiske sjöröfrarne . engång fråntagit de mediceeiska galererna. Denna kanon är icke mindre än 8 alnar lång och 1, aln i diameter vid kammaren och väger 27,500 skålpund. Den är på hela sin längd betäckt med ingraveradt arbete, som föreställer vapentroföer ssamt olika allegoriska och fantastiska figurer. På skammaren finnes en bild af den helige Paulus. Mynningens diameter är 9 tum. Denna sällsynta kanon, som bär årtalet 1638, är gjuten af florentinaren Cosimo Cenni och skall vara ett märkvärdigt prof på italienarnes talang för vapenfabrikationen. En växt som förtjenar försökas på flygsandsfält. Vid Suez skall en buskart, Tamarix macrocarpa, visa sig ega förmåga att i hög grad binda flygsand. På hvarje ställe, der en sådan buske står, bildas, då sanden af vinden sättes i rörelse, en sandhög derigenom att sanden fäster sig i busken så att den blir begrafd i sådan ända upp till topparna. De nedbäddade grenarne slå snart rötter efter hela sin längd och utskjuta talrika nya skott, hvilket har till följd, att sandhögen i samma mån tillväxer. Då vi ega en hos oss vildväxande representant af samma slägte, nemligen Tamarix germanica eller som den äfven kallas Myricaria germanica, hvilken växer, ehuru i allmänhet sparsamt, vild i Jemtland och Medelpad, så skulle denna buske troligen förtjena försökas på flygsandsfalt. Att döma af de erfarenheter vi vunnit om densamma, synes det ock som den mycket väl borde kunna fortkomma i sand, enär den icke synes väl fördraga styfvare jordmåner. Afläggare och sättqvistar bilda ovanligt lätt rötter och således bör denna art äfven med lätthet kunna bilda rötter på grenarne och sålunda tåla att allt djupare och djupare nedbäddas i sand. (Tidning för trädgårdsodlare.) Torkning och färgning af blommor. (Efter en utländsk tidskrift.) Xeranthemum skall itt färgas sålunda att blommorna straxt de afskäras doppas i en blandning af en del skedvatten och tio delar vatten, hvarefter de sköljas och torkas. Aster skall fördelaktigast färgas derigenom att sedan blommorna först torkats, upphängas de knippvis i en låda eller ett skåp, som sedan fylles med svafrelångor, sålunda att man låter svafrel förbrinna, och i dessa ångor lemnas de i 48 timmar. De skola derigenom erhålla en liflig färg. E. L.