Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1867, sida 3

Aftonbladet rekommenderar härefter serskilt, såsom passande gödningsämne, Pudrett. Vi tro att man bör vara Aftombladets författare tacksam för denna erinran. Här möter tillika en annan omständighet. Akerjordens brukning, uti dikning och dränering, plöjning, harfning och sådd, kostar lika mycket på den magra, som på den gödda jorden. Den ringare skörd, som uppstår af den förra, har således att bära en vida högre arbetskostnad, än då denna fördelas på en rikare gröda. Att bruka mager jord blir alltså en dubbel misshushållning, som endast kan jemföras med den dåliga hushållning, som ligger uti att hålla mager boskap. Tio tunnor pudrett på tunnlandet gör en gödningskostnad — efter priset å Göteborgs pudrett —af 15 rdr, utom transportkostnad och nedmyllning eller utspridning af gödseln. Denna kostnad är således ersatt genom en ökad skörd af blott en tunna ärter eller ett par tunnor hafre. Men afkastuingen bör blifva under vanliga förhållanden långt rikare än så. Nu finnas emellertid jordbrukare, som af detta gödningsämne fordra underverk och som finna sig besvikna, när ej denna väntan uppfylles. Så hör man personer, som yttra: , Vi behöfva nog gödningsämnen, men hafva ej af pudretten sett någon verkan. Huru har ni då användt den? Jag köpte trå tunnor i förrårs, men såg ej att säden var vackrare för det. På huru stor rymd utsåddes den? På cirka två tunnlandk. Så komma bönder till pudrettiabriken och köpa en å två tunnor, för att utså på ett å två tunnland. Man behöfver blott spörja, huruvida äfven det mest öfvade öga förmår på åkern bestiimma en afkastning om 2 å 53 tunnor mer eller mindre på tunnlandet, för att begripa, det verkan af äfven det bästa och billigaste gödningsämne icke kan upptattas för ögat, när man blott gödslat till ett värde af 2 å 3 rdr på tunnlandet. Landtbrukaren måste på detta, såsom på andra områden göra sin affärsmessiga kalkyl. Använder jag gödningsämnen för 14 å 15 rdr pr tumlandet och får en ökad skörd at 2 tunnor hafre eller 1 tunna ärter, så iär min kostnad betäckt. Hvad jag får derutöfver är vinst, utom det gödningsämne, som ännu måste finnas qvar i jorden. Jag måste utröna huru denna afkastning på logen utfaller, innan jag bedömer om affären varit god eller dålig. Att deremot fordra flera tunnor ökad afkastning af gödningsämnen om 3 å 4 rdr pr tunnland, är att begära underverk. Man har alla anledningar antaga, att de, som använda pudrett på förståndigt sätt, skola deri finna ett både mycket billigt och förträffligt gödningsämne. Ty det kan ju ej varazannat, såvida ej alla beräkningar rörande menniskoaffallets gödande kraft äre gripna ur luften. Man vet ju, att man här har detta affall uppsamladt på det mest intensiva och dess gödningskraft bevarande sätt.