Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 maj 1867, sida 3

Landtbruket och den sena vären. I Aftonbladet läses en uppsats under denna rubrik, hvarur vi meddela efterföljande: Den kalla väderleken ännu i medlet af Maj, hvarigenom gräsväxten försinkas och vårsådden tördröjes, är med skäl egnad att ingifva landtbrukaren farhågor att vårsäden icke skall hinna behörig utveckling under den korta sommar, som synes blifva oss beskärd. Detta är så mycket bekymmersammare, som, ilanseende till de ogynnsamma förhållanden, hvilka, sistlidne höst, å så många ställen hindrade rågsådden och förstörde det sådda, vårsäden innevarande år borde utgöra vår förnämsta gröda. Man kan derför ej nog uppmana landtbrukaren att nu, genom lämpliga gödningsämnen, söka påskynda våridens växt, så att, när en gång värmen inträder, solen ej må komma att bränna blott på bara filten, och, i stället att pådrifva vårsädens utveckling, blott fullborda de späda plantornas tillintetgörelse. Det är dock icke att förmoda att de landtbrukare, hvilka ännu ej gödslat sina åkrar för vårbruket, hafva tillgång på ladugårdsgödsel för berörde ändamål, eller kunna medhinna det tidsödande göromålet med utförande och utbredande af den betydliga gödselmängd, som erfordras, för att någon verksam fördel skall häraf kunna vinnas. Ladugårdsgödsel kan ock härvid komma att medföra den olägenhet, att säden blott utvecklar sig på halmen, utan att derför gifva fullgod kärna. Under dessa bekymmersamma förhållanden är det skäl att fästa landtmannens uppmärksamhet på fördelen af sådana artificiella gödningsämnen, som äro lätta att hemskaffa, föga skrymmande, hastigt kunna spridas genom utsåning med händerna, samt göra snabb och kraftig verkan såväl till växternas utveckling, som sedermera till bildande af korn och kärna.