Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 maj 1867, sida 1

D ——O—A —0 050—bären likväl mestadels tyska namn. I ären ju af tysk härkomst, afkomlingar af de allemanner, som under ett årtusende i Elsass hade bildat en af Tysklands bä; sta stammar, och I borden vara sammanvuxna med vår stats historia, konst och litteratur. I ären visserligen födda franska undersåter, men ären I derför fransmän af nationalitet? Hafven I härigenom blifvit förvandlade till romaner? Mindre än två århundraden — o skam och nesa! — hafva varit nog för att lära Eder att glömma, huruledes Elsass, städerna Metz, Tull (Toul), Werden (Verdun), Nanzig (Nancy) och Strassburg blifvit franska! Tillropar Eder icke den tyska Rhen, att ären tyskar oaktadt I med djefvulens våld och makt viljen vara fransmän och till Eder egen nesa sjungen: ,,Oh France, oh ma patrie! i stället för ,, Deutschland äber alles in der Welt!: Denna germanistiska bravad, som likväl icke uttalar något annat, än hvad under de sista decennierna blifvit offentligen lärdt och föredraget vid alla tyska högskolor, klandras skarpt af vKöln. 2Zeit., hvaremot ,, Weser Zeit. synes sinna mycket behag deruti. Den franska Corresp. IIavas yttrar: ,,Denna berlinska adress gör här ett så pinsamt intryck, att man måste vara beredd på de obehagligaste motdemonstrationer. Sådane yttranden äro så mycket mer beklagliga, som man vanligen tillägger dem större betydelse, än de egentligen förtjena. De strassburgska studenternas adress kan möjligtris hafva väckt smärtsamma minnen i Tyskland, men den förer dock icke något förnärmande språk, utan uttalar tvertom allmänt humanistiska och försonliga känslor, och detta på ett sätt, som anstår bildade unga män. Allt detta saknas i de berlinska studenternas opus. Patriotism Joch lymmelaktighet äro ingalunda identiska begrepp, och i hvarje fall har detta olyckliga dokument — som står i skärande motsats till de tyska och franska arbetarnes yttranden — icke bidragit till att uppfylla Elsassarne med sympatier för deras förra moderland. ITALIEN. Från Venedig skrifves: ,,Om endast en del af de djerfva förhoppningar skulle uppfyllas, som blifvit väckta genom konungens korta härvaro, så torde Venedig hafva en vacker framtid, och särskildt de lägre folkklasserna skulle under den närmaste framtiden få rikligt med arbete och förtjenster. Jemte de föreslagna hamnoch vattenbyggnaderna skola äfren storartade arbeten företagas i härvarande arsenal, så att tusentals familjer härigenom kunde få sitt uppehälle. Man vill veta, att regeringen äfven tänker att fullkomna Venedigs befästningssystem, och det vill synas, som skulle dess bemödanden vara riktade på att göra Venedig till en krigshamn af första rangen och till den förnämsta maritima platsen i Adriatiska hafvet. Omkostnaderna för de ifrågavarande arbetena anslås till 17 millionerDen romerska emigrationen har — som från Paris meddelas — afslutat ett lån på sex millioner francs, förmedelst utgifvande af obligationer, lydande å 100, 25 och 5 francs. Detta lån påstås skola användas till att lemna Garibaldi medel för ett företag mot Rom. Komitåns proklamation lyder så: yItalienare! I vårt den 1 April daterade program hafva vi tydligt betecknat vår uppgift. Vi afse — må det kosta hvad det vill! — att sätta oss i besittning af den rätt, som sjelfva diplomatien erkänt, i det vi utgå från den satsen, att Rom tillhörer romarne. Under det vi förbereda oss att med den energi, som förtviflan ingifver, påskynda anfallet, känna vi behofvet att komma de olyckliga till hjelp, till hvilkas öde presternas eländiga regering är skuld. Vi hafva derföre enhälligt beslutat att utgifva obligationer å 5, 25 och 100 lire, på det hvar och en må blifva i tillfälle att taga del i detta barmhertighetsverk. På det denna emission måtte hafva nödiga garantier, hafva vi uteslutande anförtrott densamma åt våra i landsflykt lefvande medborgare, som af vår general Garibaldi blifvit förenade till den romerska emigrationens komitå i Florens, och vi hafva försett dem med alla erforderliga fullmakter. Medborgare! Italienska bröder! Vi appellera i dag till len nationella välgörenheten, och vi göra det i len tillförsigt, att densamma skall motsvara den ira, som Italien förvärfvat, äfvensom det förtroende, ned hvilket vi blifvit hedrade. Emigrationens centrum. Förmodligen måtte det vara denna prodamation, som föranledt de många i tom nyligen skedda arresteringarne. ÖSTERRIKE. Oaktadt de många petitioner, som den sterrikiska hufvudstadens innevånare rikat till kejsaren om förskoning frän fästingsverk i sin närhet, arbefas nu med tor ifver på förskansningarne i trakten f Wien. Arbetarnes antal anslås till 000; på sista tiden hafva ännu 500 man