Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1867, sida 3

bomull, ull, frukter 0. s. v., med våra egna produkter och sabrikater. Antalet af inom general-konsulatets distrikt ankomna expedierade fartyg under år 1866 utgjorde 361 om 59,783 lästers drägtighet, hvaraf 20 sveniska om 2,317 nyläster och 341 norska om 57,471 läster. Af dessa hafva 6 svenska om 527 läster och 46 norska om 6, 552 läster lessat inom distriktet samt 8 norska fartyg om 1,133 läster ankommit i barlast till konsuls-stationerna; de öfriga hafva ankommit till Konstantinopel på genomsa till och från Svarta IIafvet. (Expeditionen I räknas 2 gånger, den ena vid fartygets ankomst I från Medelhafvet och afgång till Svarta Hafvet, den andra vid ankomsten från Svarta Hafvet och afgången till Medelhafvet). Under år 1865 utgjorde antalet af expedierade ankomna fartyg 213 om 35,298 läster, hvaraf 208 norska om 564 och 5 svenska om 734 läster, alltså en tillökniug 4401 6 af 148 ankomna fartyg om 24, 190 lasters drä et. Det kgl. danska gesandtskapets affärer ombesörjas tillsvidare af IL. Maj:ts gesandtskap. Antalet af ankomna expedieradd danska fartyg belöpte sig under år 1866 De öfriga nationernas skeppssart på Konstantinopel utgjordes af Ankomna expedierade: 4 om tons 1,364. Amerikanska sartyg 5 om tons — 1, Belgiska 25 12.991. Franska ATT oh 204,937. Engelska 1,725 s 643,604. Grekiska s 4479 716,9 IIanscatiska 12 IIOlländska 21 Italienska 2.244 Mecklenburgska ,, 186 Preussiska 105 Ryska 673 ov Österrikiska 1,102 Turkiska 10,733 Rumäniska 107 Serbiska Summa fartyg 21,0 Sommaroch höst-, men isynnerhet höstmånaderna äro de fördelaktigaste tider på året för spanmäls-frakterna på Svarta Hafvet. Våroch vinter-månaderna erbjuda långt ringare sysselsättning för fartygen, och det måste derför under vanliga förhållanden anses fördelaktigast för större fartyg att icke hitkomma obefraktade under våroch inter-månaderna, utan att före ankomsten hafva försäkrat sig om en någorlunda antaglig frakt. Då härvarande karantäns-kommission för kort tid sedan hade beslutat revidera det hittills gällande reglementet — som sistl. sommar medförde så stora olägenheter och förluster för skeppsfarten — tillfölje hvaraf fartyg, kommande från en kolerasmittad plats, obetingadt voro underkastade karantän, om de ville passera Bosphoren och Dardanellerna, äfven om de icke voro destinerade till någon turkisk hamn — lyckades det, på föranstaltande af II. Maj:ts gesandtskap, att få dessa bestämmelser ändrade derhän, att fri passage under kontroll tillåtes. Detta nya reglemente väntar; på .Portens approbation för att blifva offentliggjordt. På föranstaltande af det grekiska och italienska gesandtskapet i förening med H. Maj:ts gesandtskap hafva samtliga härvarande mande representanter hänvändt sig till den ,.höga Portenmed anhållan, att nödiga åtgärder måtte vidtagas för lättande af inseglingen till Bosphoren från Svarta Hafvet. Saken är nu under behandling vid amiralitetet. — Vid detta tillfälle torde det vara af intresse att omnämna, det engelska ,,Board af Trade och ,,Trinity IIouse, som begge hafva framhållit nödvändigheten af att lätta inseglingen till Bosphoren, visat det bristfälliga uti, att skeppförarne ofta underlåta att begagna lodet, och att! många strandningar såväl vid. inseglingen till Bosphoren som på andra ställen hörröra derifrån. i Frågan om fartygens fria passage om natten genom Dardanellerna kommer likaledes snart att behandlasTör att för skeppsrederierna åskådliggöra fördelarne af skeppssfarten, specielt på Svarta Hafvet, åtföljes berättelsen af tvenne räkenskaper, hvaraf den första innehåller en detaljerad uppgift öfver inkomster och utgifter för en enskild resa under vanliga fraktförhållanden, den andra deremot en summarisk uppgift å inkomster och utgifter för ett fartyg, som i; flera år farit på Svarta Hafvet under olika , fraktförhållanden. Af dessa räkenskaper framgår hufvudsakligen följande: I Förstnämnda fartyg, om 214 lästers arågtighet. afgick från Newcastle i Juni månad 1866 med kol till Konstantinopel, vidare i barlast till Nicolajeff och derifrån med hvete till Bristol. Inkomsterna för denna resa, som varade i 7 månader, uppgingo inalles till 1.965. 18. 10 och utgifterna till 96 6. 62, lemnande alltså ett öfverskott af 1,005. 1 212, hvarifrån afgå slitage och assurans. Det sednare fartyget, om 150 lästers drägtighet, afseglade på sin första resa de första dagarne af Maj månad 1S61 från Norge i barlast till New castle, derifrån med kol till Sebastopol, vidare i barlast till Taganrog och derifrån med hvete till; Marseille, dit fartyget ankom de första dagarne af Okt. månad 1561; från Marseille afa det i medlet af Nov. till Odessa i barlast, derifrån med hvete till Lissabon, vidare i barlast till S:t Ybes och derifrån med salt till Norge, dit det ankom de första dagarne af Maj månad 1862. För denna 1 år långa resa belöpte sig inkomsterna till 2,900 Å och utgifterna till 1,202 Å, utvisande alltså en behållning af 1.695 Å. Fartyget afgick åter i Juni månad 1862 från Norge i barlast till Newcastle, derifrån med kol till Neapel, vidare i barlast till Kustendgåe. der det i Okt. månad s. å. intog en laddning korn till Bristol, dit det anlände i början at Jan. månad 1863; från Bristol afgick fartyget i Jan. månad i barlast till Cardiff, derifrån med kol till Konstantinopel, i barlast till Odessa och derifrån med hvete till Rotterdam, dit det ankom i Juli 1863; från Rotterdam afseglade fartyget i Aug. 1863 i barlast till Newcastle, derifrån med kol till Genua och vidare i barlast till Trapani för att lasta salt på Norge, dit det ankom de första dagarne af Jan. 1864, efter c:a 19 månaders resa. Fartygets sammanlagda inkomster härunder utgjorde 3,949 Å och utgifterna 1.988 K, lemnande alltså ett öfverskott af 1,961 E. hvarifrän likaledes böra afdragas omkostnader för slitage och assurans. — ——— — (Insändt.) Månne det ej tillhör polisen att tillse det ej nägon sår hafva markiser och andra hinder utanför sina fönster så låst, att man skall få sin hatt afslagen då man måste passera derunder? F. Ie;: H HÅSdnos. ah Polissaker.