Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 maj 1867, sida 2

af en trumpetare och en kock. De begge sistnämnde arresterades genast. Vid undersökningen med dem invecklade de sig i motsägelser, och skälen till misstankar ökades derigenom, att de stått i förbindelse med misstänkta personer i Tivoli. Småningom tror man sig hafva kommit på spåren upphofsmännen till det förskräckliga nidingsdådet. FRANKRIKE. Schacken af Persien kommer att öka antalet af de krönta notabiliteter, som i sommar skola besöka Paris. Bland de fester, till hvilka prins Oscar af Sverge varit inbjuden, nämnes äfven en dinör hos baron Rotschild på slottet de Ferritres. Ankomsten af marskalk Mac Mahon till Paris ställes i sammanhang med reglerandet af armåens i Algier nya effektiva styrka efter den mexikanska expeditionskårens återkomst, äfvensom med den slutliga reorganisationen af de infödda arabiska miliserna. Under krigsryktena hafva de tyska tidningarne haft mycket att säga om fransmännens chauvinism, af hvilken anledning Köln. Zeit. yttrar: Hvad förstår man då egentligen med chauvinism? Chauvin var namnet på en figur i en fransysk komedi, som under början af restaurationen var mycket omtyckt. Chauvin var en veteran från kejsartiden, som skräflade om ärorika minnen från Austerlitz och Jena, skramlade jemt med sabeln, fordrade revanche för Waterloo, m. m. Sedan den tiden är Chauvin namnet på en i Frankrike mycket utbredd karakterstyp och har så småningom utvidgat sin ursprungliga begreppssför. En chauvinist är en soldat af profession, som är mycket stolt öfver sitt handtverk, tycker freden vara tråkig, söker gräl med grannen (helst med tyskarne), tål ingen medtäflare i tapperhet och beröm och unnar icke segerpalmer åt någon annan .... för honom är hvarje krig rättvist, hvarje anledning välkommen, men han åberopar alltid någon stor civilisatorisk id6. En lydig, väl disciplinerad soldat, kämpar chauvinisten med lika entuside hå de D sident, sin kejsare, kort sagdt för hvilken som helst af de sju regeringsformer, som franska folket under 70 år gifvit sig. Han kämpar i Lombardiet för Italiens frihet, under det han i Rom gör polistjenst. Han säger sig kämpa för äran, men har likväl andra intressen. De en bekant anekdot, huru en fransysk öfverste, hvilkens strategiska öfverblick säkerligen sedan förskaffat honom en högre ställning, vid Solferino kommenderade till anfall, men innan dess ref ett blad ur sin annotationsbok, skref en adress och tre ord derpå och lemnade detsamma till sin ordonnans för att befordra det till nästa telegrafbyrå. Adressen lydde likväl icke på hans hustru eller barn, utan på hans agent de change i Paris, och de tre innehållsrika orden voro: Bataille gagne. Achetez! ENGLAND. Från London skrifves: Frågan om en allmän afväpning behandlas icke allenast i tidningarna, utan äfven i de diplomatiska kretsarne, och i det franska ambassadhotellet är man isynnerhet angelägen om att utbreda den meningen, det kejsar Napoleon sysselsätter sig med omfattande planer i denna riktning, för att med dem framträda, då de många regerando surstarne i sommar besöka Paj Största svårigheten ligger uti den preussiske skriptionsförfattningen, ty enär Preussen, förmedelst densamma, inom mycket kort tid kan disponera öfver en stor, slagfärdig krigshär, återstår för de andra makterna endast valet emellan bibehållandet af motsvarande starka stående härar, eller antagandet af ett konskriptionssystem, liknande det preussiska. Mot det förstnämnda ter; mot det sednare gamla vanor eller, om man hellre vill, fördomar, hvilka först måhända efter många år låta öfvervinna sig. ,Globe talar äfven om afväpningsförslaget och säger sig hafva skäl till den förmodan, att engelska regeringen riktat förtroliga meddelanden i detta afseende till de öfriga europeiska makterna, specielt till Frankrike och Preussen. De belgiska frivilliga skarpskyttarne skola i sommar göra en kontravisit hos de engelska. Med anledning häraf har ett möte i London varit hållet om anordningarne öfverste Loyd-Lindsay förde ordet, och som bevistades af en mängd medlemmar af ficerare. Amiralitetet skall ställa krigsfartyg till den för skarpskyttarnes motiagande tillsatta komittens förfogande, och pen till Woolwich. kKatolikerna i London hafva den 16 d:s sagt grundstenen till en ny kyrka. Erkebiskop Manning, som utförde den högtidkatolska klereciet i England. NEDERLÄNDERNA. öppnades, den 7 dennes, hafva luxembursarne genom ett stort slagsmål, som egde rum i Remich. nära den preussiska gränasm för sin konung, sin republikanske pretala tidens anda och finansiella svårighe-öfveroch underhuset samt af många ofdessa fartyg skola föra dem från Antwer-. —— n0O-— för främlingarnes mottagande, vid hvilket: ; l Å : sliga akten, var dervid biträdd af en mängd sutaf de förnämsta personligheterna af det Samma dag, då konferensen i London garne lagt i dagen sin ovilja mot preus-.