Article Image
. kättegangsoch PDolissaker. Rådhusrätten. Dom. sistl. Lördag afkunnades vid rådhusrättens andra afdelning utslag i det af skoma ren C. J. Gustafsson mot ombudet för brandfö säkringsbolaget London Lancashire, grosshandl. Aug. Ahrenberg, anhängiggjorda mål, rörande A utbekommande af ersättning för liden brandskada. — Då detta mål kts för längre tid sedan, torde några ord vara af nöden för att upplysa saken. , Den 14 Dec. 1565 utbröt eld i huset Å 1 vid. 3reda vägen eller s. k. Cafe Caruseli, och blefvo vid de derom hållna polisransakningarne så besvärande omständigheter förebragta mot skomakaren Gustafsson, att han förklarades skyldig träda i häkte, och blef målet derjemte öfverlemnadt till rådhusrätten för vidare pröfning. Vid de förhör som derstädes hölles sörekommo visserligen ffera graverande vittnesmål och upplysningar, såsom bland annat, att G. förskaffat sig assurans å verktyg och saker i ofvannämnde bolag för en summa af 6,000 rdr och i bolaget Baseli Schweiz för 1,S00, men att genom flera vittnen blifvit styrkt att G. ej på långt när egt saker till detta värde, samt att han vid sin några dagar före branden inträffade konkurs upptagit sina tillgångar blott till S4 rdr, hvilket förhållande förklarades af G. sålunda, att de uppbrunna och assurerade sakerna ej tillhört honom utan blott varit emottagna i kommission, — men rådhusrätten frikände G. genom utslag den 17 Maj sistl. år från allt ansvar att ha på svekfulla uppgifter erhållit försäkringen. På derom af allmänna åklagaren häradshöfding Hanson anförda besvär meddelade Götha hofrätt den 23 sistl. Januari det utslag, att ehuru bindande omständigheter förekommit derom att Gustafsson ej egt det varulager som han vid försäkringen anmält, så, enär tillfyllestgörande bevisning bärom icke blifvit förebragt, förklarade hofrätten att G. ej kunde, mot sitt förnekande, åt saken fällas. På grund af dessa frikännelsedomar instämde Gustafsson ombudet för bolaget, hr Aug. Ahrenberg, med yrkande att utbekomma hela assuranslH med 6,00 rdr; men afgaf rådhusrätten et utslag. att då det af Gustafeson åberopade hrandor-ärinssbret icke innehåller och ej heller annorlunda blifyit styrkt, att käranden vid försäkringens erhållande uppgifvit, det den försäkrade egendomen tillhörde aman person, vid hvilket förhållande försäkringen, enligt vilkoren för densamma, ej varit gällande för sådan egendom, samt G. ej i någon mån visat, att han egt den, enligt hans i målet inlemnade uppgift, förlorade egendomen, hvilken ej heller finnes upptagen i den af G. i hans några få dagar före branden inträffade konkurs afgifna boförteckning, så pröfvar rådhusrätten, sem ej kan bifalla G:s anhållan att få med ed styrka sin uppgisna förlust, lagligt ogilla käromålet 9 Magen föramden att ersätta rättegångskostnaderna med 43 rdr 75 öre. Vid dagens session påropades det första målet icke förr än kl.? I e. m. ehuru flere parter voro kallade till och äfven hade infunnit sig kl. 10 f. m., och var svaret om orsaken tilldetta dröjsmål blott, atträttens medlemmar förehade öfverläggningar. Då likväl ett sådant förhållande, hvilket tyvärr ofta förekommer, inverkar menligt på den ordning och punktlighet, som vid en domstol bör finnas, ithy att parter och vittnen, med kännedom om att de, fastän kallade till 1V å 11, ändå få vänta fiera timmar innan ens något mål påropas, ofta ej finna sig förr än framåt kl. 12 och således tv rättens medlemmar, de dagar då ej gra öfverläggningar förestå, att sysslolöst vänta till dess de infinna sig, — torde det ej vara ur ställa till rådhusrätten och särsk s an afdelning. om den ej skulle finna det öfver stämmande med såväl dess eget som de rätts kandes intresse, att öfverläggningarne företoges pi sådana tider, då ej parter och vittnen för desammas skull onödigtvis tvingas att tillbringa flertimmar under väntan, samt att rätten derjenatöppnade sessionerna vid den tid, då parter, enlig kallelse, skola vara tillstädes. Ett sådant åtgö rande skulle utan tvifvel, sedan allmänheten set detsamma konsegvent infördt, bringa den derbäl att punktligt iakttaga inställelse. Kunde rätter dertill beqväma sie att, såsom vid (lomstolarne. Stockholm af medlemmarne sjelfva blifvit införd vidtaga den tillmötesgående uppmärksamheten mo allmänheten, att i rättens förmak hvarje sessions das ä framlagd pe föredragningsiista. hus lande förteckning öfver målen samt i hva ordning de förekomma, med hvars ledning parte kunna ungefärligen beräkna vid hvad tid det ir stämda målet förekommer till handläggning oc derefter rätta sin inställelse, skulle dessa åtgärde säkerligen vinna den. rättssökande allmänheter bifall, och den ofta högt yttrade missbelåtenhete i rättens väntrum öfver sakernas nuvarande stäl ning skulle till följe deraf tystas. Sessionen slutade nu först kl. 1(,6 e. m.

14 maj 1867, sida 3

Thumbnail