Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1867, sida 2

Sammanträdena i Lördugs afton. Första kammaren. Försvarsutskottets förslag till skrifvelse till K. M:t föredrogs och ogillades, såsom icke, jemlikt grundlagens föreskrift, innehållande en sammanjemkning af kamrarnas olika beslut, i fråga om åtskilliga punkter af utskottets förslag, al grefvarne Henning Hamilton och C. G. Mörner, frih. Sprengtporten, hr Bennich m. fl. hvilka yrkade att skrifvelsen måtte återremitteras för att omarbetas i nämnde syftning. Dessa åsigter bestriddes af hr Nisser, frih. A. C. Raab och frih. Stjernblad, hvilka förklarade att en sammanjemkning varit omöjlig, och hemställde om bifall till den föredragna skrifvelsen, då det alltid vore bättre, att något än intet blefve K. M:t meddeladt rörande riksdagens åsigter om försvarsverkets ombildning. Med 47 röster mot 42 antogs slutligen det föredragna skrifvelseförslaget. Mot detta beslut reserverade sig frih. Tersmeden, hr Nordström, frih. af Ugglas, frih. Sprengtporten, grefve C. G. Mörner, hrr v. Geyer och Schartau. I öfverensstämmelse med hvad statsutskottet i memorial n:o 98 föreslagit beslöts efter en långvarig öfverläggning, att till betäckande af den befintliga statsbristen skall upptagas ett lån å sex millioner riksdaler mot riksgäldskontorets obligationer i svenskt mynt, samt att dessa obligationer skola inlösas under åren 1870, 1871 och 1872. I fråga om den sista omständigheten egde emellertid votering rum, som utföll med 64 röster mot 20, hvilka afgåfvos för ett af grefve Henning Hamilton, hr Schartau och frih. Tersmeden omfattadt förslag, åsyftande amorteringstidens utsträckning till 6 år. Hvad utskottet för öfrigt i förevarande memorial hemställt vann kammarens bifall, utan att föranleda någon mer anmärkningsvärd diskussion. Andra kammaren. Efter en långvarig diskussion om 1:sta punkten af statsutskottets memorial n:o 98, biföll kammaren denna punkt genom votering, som utföll med 94 röster mot 71, hvilka voro för ett af hr Lindström framstäldt förslag att 8 millioner rdr skulle upplånas och full frihet lemnas åt fullmäktige i riksgäldskontoret att bestämma om lånets upptagande inom eller utom landet. Diskussionen rörde sig hufvudsakligen deromkring, huruvida det vore rådligt att binda händerna på riksgäldsfullmäktige samt huruvida den beslutade förhöjningen i tulloch bränvinsafgifterna kunde grundlagsenligen och lämpligen införas redan i år. Hvad vidare föreslås i detta statsutskottets memorial — eller att, till fyllande af riksgäldskonterets nu uppgitna behof under innevarande år 1868, riksdagen måtte, utom de redan bestämda, besluta ytter