Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 maj 1867, sida 2

(Öfversättning af Sigfrid Nyberg.) Efter denna lilla afvikelse i vår berittelse återvända vi till de båda unga männen, hvilka redan hafva genomgått ett par gator i Triana och nu stanna framför en hög mur, öfver hvilken lageroch granatgrenar sträcka sig, och som visar en port, hvars hvalf utgjordes af en mohrisk båge med fordom prydliga, men nu till större delen utplånade och förstörda arabesker samt inskrifter; en groft timrad trädörr satt nu i hvalfvet samt stod på glänt, och genom densamma inträdde de i en stor, förvildad trädgård. Det var väl att ett klart ljussken framträngde genom de öppna dörrarne till det i trädgårdens bakgrund belägna huset och upplyste deras väg, samt att Fernando tycktes vara noga bekant dermed, ty annars skulle de ofta hafva stupat öfver alla slags stenlemningar, marmorstycken, krossade vaser, sontänsirater, lemningar från denna fordom praktfulla mohriska trädgårds blomstringstid; äfven klangen af guitarrer och rasslet af kastagnetter framträngde till dem och föranledde den unge Melendez till att halfhögt yttra: — Balen är öppnad, jag hoppas finna hvad jag söker. ) Se H.-T, N:o 105,