00l1gåtiOnerna. — — UTRIKES. ITALIEN. Till ,Pungolo berättas från Florens, att ministerpresidenten Ratazzi, till följe af en utaf hans fru författad bok, blifvit utmanad på duell af markis Pepoli samt generalerna Lamarmora och Uialdini. Den sistnämnde utmanade honom i senator Marlianis namn, hvilken i anseende till sin höga ålder icke mer kan föra vapen. Utmaningen beror på de skymfer, som författarinnan i sina arbeten tillfogat nämnde och andra familjer, och för hvilka — enär man icke af henne kan fordra upprättelse — man i stället vänder sig till mannen. Genom åtskilliga personers förmedling lärer man blifvit enig om att hänskjuta sakon till en hedersdomstol, i hvilken det t. 0. m. säges att konungen sjelf skulle presidera. Markis Pepoli har valt grefve Arese till sin representant i denna hedersdomstol; Ratazzi har ännu ieke lyckats finna någon lämplig representant. Cialdini och Lamarme hvilka först uppträda i andra linien, lära vara beslutaa att drifva saken till det yttersta. En korrespondent trän Florens skritver öfrer denna skandal följande: ,Ratazzi måste ännu en gång göra den erfarenheten, att det kan vara oangenämt att hafva en författarinna till maka. Hans fru har nemligen i sin nyaste roman: ,Le piege aux maris, trakterat notabiliteterna i den högre societeten uti Florens på ungefär samma sätt, som hon en gång förut gjort med en framstående personlighet i det ndra kejsardömet. Markis Pepoli känner sig mest förolämpad deraf. En hedersdomstol, bestående af generalerna hrignone, Bixio, m. sl. har gifvit det utslag, att romanen visserligen innehåller förolämpningar mot de utmanande, mon att det oaktadt intet skäl föreligger att, för upprättelsers erhållande, vända sig till ministerpresidenten. Så står saken för ögonblicket, och naturligtvis vilja Natazzis personliga fiender begagna allt detta till sin fördel. Från Rom skrifves: Pius IX har, oaktadt sina ansträngningar under sista ti den, att glädja sig åt god helsa och sin vanliga fryntlighet. Man berättar, att han — på tal om det nya italienska kabinettet — skämtsamt yttrade om detsamma: ,Jag vet icke huruvida Ratazzi skall behandla oss bättre eller sämre än Picasoli. Han heter Lrban, och vi böra följaktligen antaga, att han skall behandla oss med urbanitet. Vid Zonellos afskedsaudiens yttrade påsven om Garibaldi: ,, Säg den olycklige, att den arme gubbe, som han kallar för ,,vatikanens vampyr., begråter honom, älskar honom och i dag på I morgonen bevistat en messa, som är i hans smak. FRANKRIKE. Det är betecknande för situationen i allmänhet, att tvenne al de tidur som eljest med största ifver föra ordet för fredens upprätthållande. Iudepend belge och Köln. 7eit., likväl innehålla mycket allarmerande berättelser och nä stan dagligen äro uppfyllda af krigisk: I meddelanden från Paris. ,Indep. belgoförmenar visserligen, alt fredschancern för ögonblicket äro öfvervägande, mon li ter likväl förstå, att krigsförberedelsern: sicke äro inställda. Till Strassburg ha — enligt nämnda tidning — inträtlat er smängd kanonbåtar, som skulle använda: på Rhen. Tillika omtalas ett rykte, hvi! ket likväl betecknas som osannolikt, nem sligen att order utkommit om återuppta gande af de arbeten vid militäretablisse menterna i Toulon, som för någon tid se dan blefvo inställda. I en skr ri franska fästningen Metz till ,, Köln. Zeit. säges, alt i dessa dagar asgått ett stor yl antal kanoner till fästningarne Thionvill