debatterna i morgon s. m. kl. 10. Förberedande öfverläggningar hållas derom i afton, dels å Phoenix, der ledamöter af båda kamrarne och af alla firger samlas, för att höra hvarandras meningar, dels hos De la Croix, der landtmannapartict har särskildt sammanträde. Det är ännu ovisst hururida denna förberedande behandling skall komma att, såsom man påräknat, förkorta debatterna i kamrarne eller ej. Välrärdsutskottets betänkande sönderfaller i trenne afdelningar: 1:0 de statistiska uppgifterna rörande landets ekonomiska utveckling; 2:0 försök att förklara anledningarne till den öfverklagade smansiella förlägenheten, samt 3:0o förslag till botemedel mot det onda. I den första afdelningen möter man exakta data, med i allmänhet klara och sanna slutledningar, och utgör, glädjande att omtala, hela denna del blott nya bidrag till landets vackra utveckling och förkofran under de sednare ärtiondena. I den andra afdelningen sinnas riktiga åsigter blandade med mänga mycket dimmiga söreställningssätt, tydligen hemtade ur den mystiska skola, som i fråga om statshushällning ännu intager samma ståndpunkt, som alkemien intager till den rena kemiska vetenskapen. Iden tredje afdelningen finnas samlade några från olika håll uppsnappade, mer eller mindre filantropiska förslag, hvilkas realiserande berer på de enskiltes eller på kommunernas egen fria handlingskraft, men hvartill staten näppeligen kan något åtgöra. Man må emellertid vara mycket belåten med hvad utskottet gjort. Betänkandet är, genom den sammanställning, som deri förekommer af statistiska data, ganska lärorikt, och de som tillsörene mycket ropat mot det ,,Gripenstedtska systemet, hafva nu haft tilliälle att sjelfva pröfva sina krafter. Att resultatet blifvit ett faktiskt, om också cj öppet uttaladt erkännande af ,systemets riktighet, kunde ej ösverraska detta systems vänner, då man visste att utskottet bestod af aktningsvärde män, om också flera af dem inhemtat sin visdom under inbördes klagan öfver tidens ondagoch öfver andras förvända åsigter. Nilitärutskottet har modifierat sin omtvistade tredje punkt (sättet för Indelningsverkets aflösning) till ett generellt yttrande i det närmaste lika med hvad första kammaren antagit, men med en mera bestämdt uttalad mening derom, att roteringen och rustningen borde upphöra. Rörande den allmänna värnepligten, m. m., har utskottet vidblifvit sitt första förslag, anmodande andra kammaren att derom fatta beslut. Det beror nu på, om andra kammaren vill göra detta, eller om den afslår dessa vigtiga momenter i utskottets utlåtande. Det sednare är det mest sannolika, såvida icke ett amendement tillfogas, hvari det uttryckligt förklaras, att den allmänna värnepligten, beväringstidens utsträckning och öfningarnes förökande ovilkorligen förutsätta en ombildning af den stående armåöen. Den sednare meningen lärer dock näppeligen vinna gehör hos första kammaren. Det blir då ingen lätt sak, att sammansätta den skrifvelse i ämnet till Kongl. Maj:t, hvilken väl blifver i alla händelser beslutad.