Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 maj 1867, sida 2

lar strängt 1 en a Lunayrac (hufvudredaktören) undertecknad artikel krigspartiets organer, särdeles ,,Corresp. Ilavas, enär dessa tidningars språk stå i den starkaste kontrast till regeringens fredliga och moderata hållning. Lyckligtvis äro sjelfva händelserna så beskaflade, att detta lidelsefulla språk förlorar hvarje berättigande. Specielt desarueras på det eftertryckligaste en mycket utmanande och krigisk korrespondens från Paris till de franska provinstidningarne, hvilken på många håll oriktigt blifvit uppfattad som officiös. Från Paris skrifves till .Augsb. allg. leit.: Från tillförlitlig källa påstås att man i Paris, i fall kriget kommer till utbrott, skall offentliggöra aktstycken, hvilka för beständigt skulle beröfva Preussen all aktning inför den allmänna opinionen i Europa. Många andra tidningar hafva på sista tiden innehållit liknande meningar, och det kan helt visst, i händelse af ett fredsbrott, väntas intressanta upplysningar af nämnde beskaffenhet. Likväl synes det trifvelaktigt, att de hemliga aktstyckena, när de framkomma, kunna hafva något väsendtligt inflytande på den allmänna meningen, hvilken ganska säkert anser de redan kända fakta vara mer än nog för bedömande af Preussens beteende. En annan korrespondent yttrar: ,,Franska diplomatien vill — efter hvad man med temlig säkerhet erfarer — icke skilja danska frågan från den holländsk-luxemburgska, och man kan i detta afseende göra räkning på den engelska diplomatiens understöd. Till ,,Indep. belge skrifves: ,,Från fullkomligt säker källa berättas att alla de regeringar, som skola deltaga uti konferensen i London, blifvit eniga om att påskynda rådplägningarne så, att frågan om fred eller krig kan vara afgjord till den 18 eller sednast den 20 Maj:. ,Temps har på sista tiden — som vi förut nämnt — ofta meddelat petitioner och adresser från fredsvännerna — liguo de la paix — i Frankrike och uppmanat lika sinnade i Tyskland att organisera offentliga demonstrationer för freden. Emellertid torde man knappast kunna tillerkänna dessa fredsadresser någon särdeles betydelse. Ehuru de äro affattade i en för tyskarne smickrande ton, anmärkes likväl i en tysk korrespondens från Paris, att de flesta underskrifterna komma från de kooperativa arbetareföreningarne och enskilda social-ekonomer samt ,,sentimentala humanister, till hvilka sluta sig en del spekulanter, som frukta en våldsam rubbning af verldsexpositionen. Afven Garnier Pages omtalade resa till Berlin, för tillvägabringande af en europeisk tredskongress utaf liberala politici, måste betraktas som ctt vackert, men efter all sannolikhet resultatlöst företag. Den 29 April hade flera af det preussiska framstegspartiets medlemmar diskuterat frågan om sammankallandet af ett stort folkmöte i Berlin för att antaga fredsresolutioner, men de lära blifvit ense om, att detta under nuvarande förhållanden knappast låter sig göra. Vaktadt de franska regeringsorganernas påstående om, att rustningarne skulle inställas, läser man likväl fortsatta berättelser om krigsförberedelser. Så skrifves till ,Indep. belgek: ,Rustningarne fortfara, ja, man vill t. o. m. veta, att de pådrifvas med ökad ifver. Man försäkrar, att vi skola köpa alla hästar i italienska armöen och hela det italienska kavalleriets materiel, och ifall man kunde sätta lit till de nyaste ryktena, är det icke 100,000, utan 150,000 man, som vår allierade skulle ställa till vår disposition. Det heter tillika, att vår regering till en spansk gevärsfabrik i Valencia utlofvat en stor premie för leverans inom mycket kort tid af 35,000 chassepot-gevär. Från Cherbourg meddelas till ,,Times, att vice amiral Dupuoy, som är marinprefekt i 2:dra franska marindistriktet, med första skall utnämnas till chef för den franska pansareskader i Kanalen, som för närvarande står under amiral la Roneiere de Nourys befäl. Denna eskader! skulle i början at denna månad inträfsa Cherbourg och der förökas med 3 pansarfregatter, som hålla på att utrustas i crigshamnarne vid Brest och Lorient. En korrespondent från Paris till, Köln. kit. meddelar som fullkomligt tillförlitigt, att det ofördröjligen skall föreläggas agstiftande församlingen ett förslag om ooviljandet af ett statslån på 750 millioner francs. Detta lån har redan förut — lå Fould var finansminister — varit anedt som nödvändigt för genomförandet äf den nya armborganisationen och kan lerföre icke obetingadt uppfattas som ett ytt bevis på krigiska afsigter från Frankikes sida. om konung Georgs af Grekland mottazande i Marseille meddelas följande i en krifvelse från nämnde stad: ,, Delyanis,: ireklands ambassadör i Paris, ankom för dågra dagar sedan hit för att mottaga conung Georg och för att låta anordnal dans bostad i Grand Hötel, som på sino id var bebodt af kejsaren och kejsarin1 1 an af Ryssland. Tårdt väder hade emelertid förhindrat konungens resa en hel lag och nödgat honom att ankra vid Messina. Straxt vid sin ankomst hit utryckte konungen sin önskan att få blifva nkognito. Om förmiddagen begaf han! . 1