SKULIIC UIISALLTaS. Inom Första kammaren afgåfvos 66 ja, 30 nej. Inom Andra kammaren afgåfvos 12 ja, 114 nej. 11:o med 190 nej mot 65 ja beslöts att inträdesatgisten för erhållande af kreditiv i banken skall bestämmas af styrelsen. Minoriteten röstade för att nämnde afgift skulle fastställas till en half procent af kreditivets hela belopp. Inom Första kammaren afgåfvos 46 ja, 52 nej. Inom Andra kammaren afgåfvos 19 ja, 138 nej. 15:o med 140 ja mot 115 nej beslöts att S 63 mom. e af nu gällande bankoreglemente skall lyda sålunda: A insatta medel beräknas, srän och med första helgfria dag efter insättningen, å högsta fulla 100:tal af behållningen den ränta, fullmäktige ega att bestämma, och hvilken, icke understigande en procent, för öfrigt kan vara olika för de särskilda diskontoch lånekontoren. På fullmäktige ankommer likaledes att, inom ett maximum af 400,000 rdr, bestämma å huru stort, på en gång innestående belopp, ränta må hvarje särskild räkningshafvare godtgöras. Om räntefotens förändring skall allmänheten genom kungörelse i tidningarna underrättas. Minoriteten röstade för bibehållandet af stadgandet vid dess nuvarande lydelse, enligt hvilken något maximum för på en gång innestående belopp icke finnes bestämdt. Inom första kammaren afgåfvos 26 ja; 72 nej, och inom andra kammaren 114 ja; 43 nej; 16:0 med 157 ja mot 101 nej fastställdes bränvins-kontrollörsarvodet till följande belopp, nemligen: för kontrollör med tillsyn å 1 bränneri, med minst 3, högst 5 rdr om dagen, för kontrollör med tillsyn å 2 brännerier, med minst 5 högst 7 rdr om dagen, för kontrollör med tillsyn å 3 brännerier, med minst 7, högst I rdr om dagen. Minoriteten röstade för resp. 4 högst 6, 6 högst S och 8 högst 10 rdr om dagen. Inom första kammaren afgåfvos 32 ja, 61 nej; inom andra kammaren 125 ja 40 nej. mligt talmanskonserensens beslut kommer särskilda utskottets, rörande jordbrukets finansiella angelägenheter, utlåtande att föredragas i kamrarna Måndagen den 20 Maj. Särskilda utskottets rörande jordbrukets financiela angelägenheter utlåtande Ni 1. (Slut från gårdagsbladet). Uti tredje afdelningen af sitt utlåtande förklarar utskottet sig vilja tillse i hvad mån medel må kunna föreslås till det öfverklagade betryckets lättande eller afhjelpande. Under uttalande af sin tvekan om vidsträcktheten af utskottets uppdrag anser utskottet sig böra endast såsom önskningar i allmänna ordalag uttala de åsigter, utskottet hyser med afseende å frågan om medlen till afhjelpande af jordbrukarens financiella förlägenhet, utan att hos riksdagen framställa några bestämda yrkanden. Dessa önskningar och hemställanden — (hvilka vi för det begränsade utrymmets skull se oss nödsakade att införa nakna, utan att kunna derföre angifva de skäl, hvilka ligga till grund för utskottets förslag —) lyda sålunda: 1:0. Beträffande först frågan om-grwndskatternas aflösning förklarar utskottet sig hysa den åsigt: att grundskatterna böra aflösas, och att ett oeftergitligt vilkor dervid torde böra blifva, att statsverket för all tramtid tillförsäkras den inkomst genom deras kapitalisering, som det hittills af dessa skatter för sina behof hemtat, och synes det utskottet — i sammanhang dermed — som om denna säkerhet endast på sådant sätt kunde beredas, att aflöningssumman, i mån som den inflöte, . Ett sådant är i utskottets tanke för närvarande att finna i Allmänna Hypotheksbanken, hvars åliggande således äfven kunde blifva att genom utlåning till jordegare, af hvilka fonden bildades, förvalta densamma i enlighet med de reglementariska föreskrifter, som kunde komma att stadgas. — 2:0. Beträffande indelningsrerket, anser sig utskottet nu, då ett särskildt utskott är tillsatt för försvarsverkets ordnande, icke böra på annat sätt uttrycka någon bestämd önskan, än att utskottet vid försvarsväsendets omorganisation förväntar den lindring och rättelse i förevarande hänseende, som kan och bör åstadkommas. 3:0. Beträffande skjuts och väghållningsskyldigheten, tror utskottet att frågan om båda dessa jordbruket tryckande onera är af beskaffenhet, att dess lösning oafvisligen bör kunna förväntas på ett sådant sätt, att bördan icke — såsom hittills — uteslutande hvilar på den i mantal satta jorden. 4:0. I fråga om tiden och sättet för uppbörden hemställer utskottet, att nu gällande uppbördssätt , öfverlemnades åt ett särskildt förvaltande ———— — förenklas derhän, att alla de speciella afgister och onera till staten, som åligga jordbrukaren, upptagas på en enda debetsedel och levereras till en och samma uppbördsman, samt att tvenne uppbördsstämmor ärligen måtte så hållas. 5:0. För sparbanksräsendets mera ändamäålsenligare ordnande och utveckling anser utskottet af behof påkalladt, att af regeringen en förklaring afgåfves derom, att intetlaga hinder förefunnes för Sparpenningars insamlande vid kyrkorna å Sönoch helgdagar; hvarjemte, enligt utskottets tanke, alla de åtgärder å regeringsmaktens sida äfven i öfrigt borde vidtagas, som må anses lämpliga till befrämjande i allmänhet af sparbanksväsendets tidsenliga utveckling och ordnande, samt särskildt sparkasse-anstalters upprättande anbesallas vid alla större allmänna arbetsföretag. 6:0. I sammanhang härmed uttalar utskottet beträffande inrättande af ränteförsäkringsanstalter den åsigten, att inrättningar af den beskaffenhet, som ränteförsäkringsoch lifränteanstalterna, skulle, särdeles om de erhölle vidsträcktare verkningskrets, kraftigt kunna bidraga till sparsamhetens förökande och den tilltagande pauperismens hämmande, och att åtgärder i detta syfte närmast och till en början synas tillkomma kommunalmyndigheterna och landstingen. :0. Jemval anser utskottet det vara i jordbrukets sanna intresse att befordra uppkomsten af såväl jordbruks-dispositionsbanker, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de skotska bankerna, som af egentliga varu-belåningsbanker. 8:0. Sedan utskottet omnämnt, att 2( 122 ista