Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1867, sida 5

Plandade ämnen. Londons polis. Till parlamentet har inlemnats en berättelse om Londons polis från 1856 till 1866. Polisstyrkan har under dessa 11 år ökats från 5, SI4A till 7,548 man. Denna tillökning härrör isynnerhet från utvidgandet af den terräng, som utgör platsen för polisens verksamhet. St. kan är indelad i 26 bataljoner, af hvilka den stör sta räknar 577, den minsta 127 man. Under nyssnämnda tidrymd ha endast 535 blifvit ställda under tilltal, och af dessa ha åter endast 163 blifvit fällda till ansvar, medan 372 frikänts. I de aldraflesta fallen rörde åtalet missbruk af myndighet eller våld. Deremot blefvo 2,600 polisbetjenter afskedade tillfölje af oduglighet eller dåligt uppförande, men under samma tid erhöllo 7,600 afsked på egen begäran. Under ett år (1859) uppgick antalet af de frivilliga afskedsansökningarne till 800, och genomsnittet var omkring 700 ärligen. Detta förhållande har väckt åtskillig uppmärksamhet, och man har sökt utleta orsaken till, att så många af egen drift lemnat sin befattning. Man synes ha kommit till det resultat, att anledningen väsentligen måste sökas deri, att lönevilkoren och befordringsförhållandet ej äro gynnsamma nog. Af de Ö, 000 polisbetjenterna lönas 900 med 19 Sh. (1 Sh. -c:a 90 öre), ungefär 1,500 få 21 Sh., omkring 2,700 få 22 Sh., och omkring 3800 få 23 Sh. i veckan. Några få lönas litet högre, och omkring 1,000 assistenter och inspektörer hafva en mycket högre lön. Betalningen synes på det hela taget ej vara dålig, om den jemföres med den, som lemnas i andra motsvarande ställningar; men — såsom Times anmärker -det arbete, som fordras af polisbetjenten, kräfver till en viss grad speciella egenskaper, och priset på sådant arbete har på sednare tiden tigit högst betydligt. Det är att förmoda, att det just de raskaste och bästa karlarne, som söka afsked, och ehuru det visar sig, att polisdirektören, ej har svårt att, hvad antalet beträffar, ersätta de afgående, så är det dock en fråga, huruvida det ej vore bättre att behålla just dem, sem frivilligt vilja gå sin väg. Detta kan antagligen endast ske genom att erbjuda dem fördelaktigare vilkor, och ehuru Times medgifver, att utgifterna för polisen i London redan äre mycket stora, (omkring 1212 millioner rdr rmt om året) samt att skatter och afgifter i London äro mer än tillräckligt höga, menar tidningen dock, att hvarje sak bör betalas efter hvad den är värd, och då man fordrar en ansträngande och farlig tjenst af dugligt folk, måste man äfven vara villig att lemna ett tillräckligt vederlag för arbetet. Verldsexpositionen i Paris. (Utdrag ur ett bref af den 15 April till ,,.Berl. Tid.). Nu hafva våra grannar, Sverge—Norge, fått i ordning sin arkeologiska afdelning, och man måste erkänna, att denna afdelning af deras utställning gör dem mycken heder, både för det smakfulla sätt, hvarpå det hela är ordnadt, och för den urskilning, som ådagalagts i valet af de utställda föremålen. ! midten af det fyrkantiga rum, som de förenade rikena herrska öfver, ser man Gustaf Wasa till häst i full rustning, med hjelm och vapen. Rundt omkring honom äro uppresta pyramider af bössor. lansar, hillebarder och dylika vapen, som) förskrifva sig från olika tider. Framför Gustaf Wasasl häst står Carl XII:s förgyllda vagga; på ena sidan ser man modellen af ett svenskt linieskepp i galejform, från slutet af 17:de århundradet, och på andra sidan en s. k. bombard, som är ännu äldre, nemligen från 1400—1450. Längsåt väg: garna, som äro mycket vackert dekorerade med gamla vapen, harnesk och jagtredskap på ena sidan samt med en altartafla och väfda eller utsyd da altardukar, messhakar och dylika föremål frår katolska tiden på den andra, är en rad af skåy uppställd, af hvilka hvart och ett företrädesvis innehåller interessanta bidrag till Sverges och Nor ges fornhistoria. Man finner derstades vapen a sten från den aslagsnaste forntid, bronz-smycker och väldiga dryckeshorn; man finner från de olik: gillenas tid prof på de bössor, der de bland gilles bröderna upptagna böter insamlades; vällkomman ur hvilken hvarje ny gillesbroder måste taga e klunk, och som ävesmyckad med samtliga med lemmarnes namn; man finnner exemplar af d vanliga prudkronorna, en samling gammalt pors lin, en samling af de äldsta svenska biblar, deri bland en från 1510, o. s. v. Uppe i ett hörn stå tar drottning Christinas rock; Carl XII:s svär väcker erinringen om den tappra hand, som e gång svängde detsamma: och som ett fredligt mot stycke dertill thronar biskop Brasks mössa ofvan för. Någonting rätt eget är de trälås med tillhö rande tränycklar, som äro utställda i ett af hörn skåpen. De äro konstuerade af bondehand oc brukas ännu pi mårnga ställen i Sverge. Låse