Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1867, sida 2

gården (patio) omgifven af sofrum och aadra gemak; den utgör husets egentliga salong och samlingsjdatsen för familj medlemmarne och deras vinner, skiljes endast genom ett fint arb galler, la raja, från försalen, en oft pelare uppburen vestibul utå satan, och emedan, som vi nyss nämnt, särstugudörrarne stå öppna, så se vi obehindradt det angenäma lifvet inne på pation, från hvilken, äfvensom från balkongerna, suntälten blifvit borttagna vid astonens inbrott. IIvag vi se och höra väcker vår lust att inträda och sysselsätta alla våra sinnen på det angenämaste sält. Der står middagsbordet betäckt af sint bakverk, herrlig: sydfrukter och dunkelt glödande vin i prydliga karafler; blomdoft omkring oss på gården, blomdoft från balkongerna, ja från sjelfva taken. Och dessutom är sjelfva pation förvandlad till en trädgård; — der i hörnet se vi en tät berså af vinrefvor, och medan marmorbassinen i midten, ur hvilken en vattenstråle uppstiger, omgifves af myrten, lager och orange, se vi längre bort samma praktsulla trän ord nade gruppvis tillsammans med a mera finbladiga växter, och hvita marmorstatyer framskimra ur den dunkla be En rik ljusglans strålar från gemaken kring dessa marmorgårdar, återspeglas af de polerade stenarne, al mosaikgrunden, men I I i vattenstrå nande mellan trädens blad och blommor, i här och der tydligt framställande en hvit) plomma eller en gyldene frukt. Derjemte slänser öfver oss den sydliga stjernhimnelen eller månens klara sken och are