. hären med snaraste skulle få en preussisk on öfvergeneral. Med militärförhållandena i ns Bayern och Wiirtemberg lärer man från ka i preussisk sida vara mycket missnöjd. Man Ijhar förut skräflat om, att de sydtyska 5. I staterna skulle kunna upp tälla 227,000 år man, men i en skrifvelse från Mänchen st upplyses nu, att Bayern med bästa vilja nlicke kan utrusta en armå på mera än en 25,000 man, af hvilka endast 3,000 hafva il, tändnålsgevär. Den aldrastörsta delen af an gevären äro tagna isär och ligga uppPPI staplade uti fabrikerna i Amberg, m. fl. y sställen, för att förändras till kammarladdningsgevär. Ordorna till inkallande af peraf I mitterade och rekryter ligga färdiga, men e. likasom man förlidet år vid fälttågets början hade brist på fältkappor och skor, så e-är man i år utan gevär och ammunition. å FRANKRIKE. t-. Det meddelande i, Constitutionnel, som u si ett telegram i korthet blifvit ätergifvet, d lyder på följande sätt: Nan försöker i Tyskland utbreda den åsigten mu N ; y . . ; gten, an fatt Frankrike önskar krig. Vi kunna icke med nnog ene gi prostestera emot en sådan beskyllan. Allt bevisar motsatsen, och Frankrikes politik har t varit och är en politik för fred och försoning. 0 Franska regeringen har uppriktigt trott, att efter de oerhörda resultater och territorial-utvidgningar, ÅSom Preussen vunnit, detta land skulle iakttaga lmoderation och sasta afseende vid sina grannars i rätticheter och intressen. Kabinettet i Berlin nstärkte franska regeringen i denna tanke, och den sr betraktade reglerandet af den luxemburgska frågan som ettt tillfälle, hvilket på ett naturligt sätt skson. p erbjöde Preussen att gentemot Frankrike aflagga ett vittnesbörd om god grannsämja och hjjertlighet. Vi veta icke hvad man nu tänker i Berlin eller af hvilka bevekelsegrunder man der låter leda sig; 3 J känna icke de bevekelsegrunder, som kunna 3 hafva vållat en f ring i de åsigter, som man r der förut gifvit tillkänna; men vi veta, att fran. i ska regeringen i reglerandet af denna fråga i enlighet med Frankrikes intressen och befolkningarnes önskningar aldrig sökt något annat, än en fredspant, en varaktig fredspant. Franska regeringen tänkte föröfrigt, att Preussens intresse i; ; jintet fall består uti att bibehålla en garnison i ett oberoende land, som tillhörer en fremmande su.jverän och icke utgör någon del af den nordtyska; förbundsstaten, och denna regering tänkte ej heller någonsin, att Tyskland skulle kunna åberopa rättigheter, med anledning af gemensamt ursprung, på ett litet land, hvars befolkning — enligt medgifvanden utaf konungens af Preussen förste minister — hyser den djupaste vedervilja mot Tyskland, och hvilken befolkning med entusiasm skulle ; svotera sin förening med Frankrike, om man loge ; I den till råds. Kejsarens regering söker icke nu vi tröttna icke att återupprepa detta — att framkalla kriget genom en fråga, i hvilken den endast ser en pant för freden. Frankrike handlar ticke här af ärelystnad och lemnar å sido hvarje anspråk för sig sjelf. Den luxemburgska frågan! har blifvit en europeisk fråga, och till och med si denna nya sas håller sig Frankrike afsides, för att icke träda hindrande i vägen för makternas fredliga aktion och såra de enskildas egenkärlek. ; Kan det gifvas något mera ointresseradt, för alla mera lugnande uppträdande, hvilket är långt afasnadt ifrån hvarje arriöre-pense, isynnerhet on krigisk sådan? E. nkrike, utan att frukta — om, hvad Gud förbjude! det på ett orättätigt sätt dertill utmanat —, önskar fred och söster vigt vid, det intet tvifvel må förefinnas om p dess afsigter. IB : Denna artikel betraktas allmänt som till hälften officiel, och den afser naturligtvis att framhålla huru Frankrike gjort och gör allt för undvikande af krig. Emellertid vill man Jäsa mellan raderna, att det väl äfven framdeles kunde komma att .! sättas i fråga huruvida Preussen fortsarande kan få rätt att hålla Mainz besatt, och detta har ingisvit preussiska regeringen ytterligare farhågor. ; .Moniteur oflentliggör en berättelse från inrikesministern öfver den kostna fria läkarerärd, som på regeringens fört anstaltande och de enskilda kommunernas kostnader redan kommit den obemedlade delen af landtbesolkningarne i 48 depar;tementer till del. Några af dessa deparI tementer erhålla, för befrämjande af det menniskovänliga ändamålet, subventioner af staten. En korrespondent från Paris skrifver till ,, Köln. Zeit.: ,,Den franska armå, som 1 skulle börja anfallet mot Tyskland, behöfver blott koncentreras. Af de trupper, ;som skulle utgöra Rhenarmåen, äro hufvudafdelningarne nemligen kejserliga( gardena samt armåkårerna från Paris ochf Lyon — satta på marschfot, men halva sn-e nu icke fått order att utrycka. De trupper, som skola ligga i läger vid Chalons,, äro redan på väg dit. En annan skrifvelse från Paris meddelar, att befästnings1 arbetena i Metz och Thionville fortsättas!n med största ifver, samt att ett inianteri-su regimente den 23 dennes så oväntadt in-Ö träffade söder ifrån i Strassburg, att man 8 skyndsamt måste uppresa baracker, för att skafia soldaterna tak öfver hufvudet. ,Indep. Belge anslår den krigsstyrka, som kejsar Napoleon för ögonblicket kan disponera öfver, till 427,000 man med 700 fältkanoner. Af infanteriet lära tvenne hela armtkårer och 27 bataljoner jägare vara försedda med chassepot-gevär. Antalet af de redan färdiga ambulanserna uppgifves till 250. I Ungern lärer det vara uppköpt 25,000 hästar. Af de små kopparkanoner, hvilkas vidunderliga verkan beskrifves i de officiösa tidningar. a, sägas redan 320 vara aflemnade till reb imenterna! Om de eventuella krigsoperationerna hafva följande suppositioner cir-s kulerat i Paris: Den krigshär, som skullev marschera mot Luxemburg och eventuelt 2 forcera operationerna vidare mot öster åt ; Berlin till, uppgifves till åtminstone 200,000 t man under kejsarens eget befäl, med mar-Ö skalkerna Mac Mahon, Bazaine, Niel och Regnault d Angeli, som aktiva undergeneraler. Vid Öfre Rhen skulle marskalk Canrobert leda operationerna mot Syd-JI tyskland. En tredje arm6 skulle ställas! under general Montauban (Palikas), för h att sjövägen afgå till tyska nordkusten. En sjerde armå, reservarmen, skulle stäl-t 10 undar hal Af avant DÅ oo TG 8 8