Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1867, sida 2

tCrs DKitTtä-. RIKSDAGEN, Första kammaren har under Lördagens sammanträde mest sysselsatt sig med öfverläggning om statsutskottets utlåtande N:r 72, med anledning af åtskilliga motioner om skjutsningsbesvärets ordnande m. m. Med 60 röster mot 31 afslogs utskottets hemställan om en skrifvelse till K. M:t om uttalande af riksdagens åsigt, att gästgifveri-, håll-, reservoch postskjutsen borde skiljas från jordbruket, och en anhållan att K. M:t måtte, efter skedd utredning, framlägga förslag i ämnet. Öfver en inbjudning från andra kammaren att deltaga i dess beslut angående folkundervisningen börjades diskussionen, men hann ej afslutas. Andra kammaren återremitterade i Lördags, med 89 röster mot 69, konstitutionsutskottets memorial om utvidgade rättigheter i afseende på tillträde till statens tjenster för fremmande trosbekännare, men biföll, med 101 röster mot 44, samma utkotts förslag om att riksdagsmannarätt kan utöfvas af svensk medborgare utan hänsyn till hans trosbekännelse. Bäda dessa memorialer äro af första kammaren godkända. Tillfälliga utskottets förslag om nedsättning i trafiktaxan å statens jernvägar afslogs. Lagutskottet har afgifvit följande fyra utlåtanden: 1:0 I anledning af återremiss af utskottets utlåtande N:o 38, rörande bland annat väckt motion om ändring i nu gällande lag angående äktenskapsförord och mannens målsmannarätt för hustrun, har utskottet hemställt, att riksdagen för sin del beslutar en författning, hvarigenom, med ändring af 8 kap. 1 giftermålsbalken, sådant detta lagrum lyder efter K. förordningen den 13 Juli 1518, samt 9 kap. 1 8 och 11 kap. 6 samma balk, förordnas, att nämnda lagrum skola erhålla följande lydelse: 8 kap. 18. Vilja man, eller qvinna, der hon enka är, eller giftoman å mös vägnar, göra förord sig emellan före äktenskapet; då skola de det skriftligen och med tvenne vittnen upprätta, innan vigsel sker. Ej må förerd göras om annat än makarnes giftorätt och inskränkning i den rätt, mannen, såsom hustruns målsman, tillkommer öf ver sådan egendom, deri han ej eger giftorätt; ej heller må det göras till förfång för dem, som bättre rätt till egendomen å den tid hafva. ÄÅktenskapsförord skall öppet ingifvas till rätten i den ort, der makarne hafva sitt bo och hemvist, eller sätta sig neder att bo, i staden inom åttonde dagen och på landet å nästa ting sedan vigsel skett, och låte rätten det i protckollet införas. ar vigsel å annan ort förrättad, och kan förty den lagföljd ej ske, som nu söreskrifven är, då skall förord, inom sagde tid, hos rätten i vigningsorten förctes, och varde det, då makarne till boningsorten kommit, sist inom en månad i stad, och å landet vid det ting, som näst efter tre månader infaller, till rätter domstol ingifvet, med bevis af rätten i vigningsorten, att det der företedt. varit. Är ej med förord så försaret. som nu sagdt är; vare det kraftlöst. Ilvar som begär, ege att hos rätten undfå del af nskapsförord. 9 kap. 1 S. Sedan man och qvinna sammanvigde äro, då är han hennes rätte målsman, och eger söka och svara för henne; hustrun följer ock mannens stånd och vilkor. Är genem äktenskapsförord viss egendom från mannens målsmanskap undantagen; då ege hustrun den förvalta. nes hon ej dertill skicklig, och vill hon ej förvaltningen åt mannen anförtro; förordne domaren god man, som egendomen vårdar och förvaltar. 11 kap. 6 S. Ej må hustrun köp sluta om fast gods, eller sälja något af lösören i bect, der hon ej efter äktenskapsförord eger den egendom sjelf förvalta, eller. det sker med mannens samtycke och fullmakt; eller af de lösören, som till salu lemnade äro; eller att mannen är afvita, eller frånvarande, eller förlöper hustrun. Sitter hon då med barnen hemma och tarfvar föda för sig och dem, eller är hon barnlös, och kan sig ej annorledes föda; eller tränger annan nöd; då må hon till nödtorft sälja; dock med nästa fränders råd och bifall, om det är fast gods, som säljes. Sker det annorledes, hafve mannen våld det köp, som med hustrun gjordt är, att rygga och återkalla, som i handelsbalken sägs. Reservationer hafva afgifrits af grefve Sparre, E., samt hrr Ribbing, Rosenberg och Bälter Sven Ersson. 2:0 I anledning af hrr Hasselrots, Sven Hanssons och Wigardts i särskilda motioner väckta förslag, att ordförande i skolråd måtte utses genom val, har utskottet hemställt, att riksdagen ville för sin del besluta, det 23 i Kongl. rörordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 skall erhålla följande förändrade lydelse: Kyrkoherden eller den hans embete förestår, eller ock anran prestman, som han för något tillfälle kan dertill förordna, är i kyrkorådet ordförande. I den annexeller kapellförsamling, vid hvilken särskild ständig prestman finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller den, sem hans embete förvaltar, ej är i stämman tillädes. Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkerärdar samt så många i kyrkostämma valde, för sudsfruktan och nit kände män, som församlingen finner lämpligt utse. I skolrådet bör jemväl kyrkoherden, eller den hans embete förestår, vara ordförande, derest ej församlingen honom från samma bestyr frikallar; hvilket fall å kyrkostämma bör väljas annan till befattningen lämplig man. Till ledamöter i skolrådet eger församlingen likaedes att å kyrkostämma utse lämpligt antal för nit om skolväsendet kände män. I såväl kyrkorådet som skolrådet; må ledamoernas antal likväl, ordföranden inberäknad, icke understiga fem. Ledamöter i kyrkoock skolråden, så ock ordöranden i det sednare, der han särskildt utses, räljas för fyra års tid; samt att riksdagen måtte anhålla, det K. M:t äcktes, derest nämnda beslut vinner K. M:ts samycke, i öfverensstämmelse härmed vidtaga de förindringar i kongl. stadgan om folkundervisningen riket den 18 Juni 1842 och öfriga hithörande befattningar, som till följd af samma beslut varda rforderliga. Emot utskottets beslut hafva reserverat sig grefec Sparre, samt hrr Faxe, von Gegerfelt, Hasselot, Ribbing, Rosenberg och Bovin. 3:0. I anledning af hr Rudolf Adler