städes, och påstod hon äfven att några bankningar på natten ej egt rum. Socker hade visserligen någon. gång hackats i köket, men ej i rummen, Denna dag hade dock ej något sådant arbete förehafts. Bertha Rydgren, som i egenskap af hjelppiga biträdt hustru Nilsson, hade kommit dit kl. 6 på morgonen och stannat till kl. 9, då hon medföljt hustru N. till fisktorget. Hon städade och sopade rummen alla dagar, men denna morgon hade hon ej gjort hvarken det ena eller andra, emedan hustru N. tillsagt henne, att som det skulle skuras påföljande dag, hvilken var en Lördag, så vore det ej värdt nu. Dagen förut hade hon städat irummen, men då ej märkt att några hål funnits i golfven. Snickaregesällen Svante Andersson hade, sedan han varseblifvit elden, underrättat Nilsson och hustrun derom, men hade då ej märkt att Nilsson visat någon glädje öfver underrättelsen. Sedan hade han tillika med handlanden L. P. Thorsson biträdt vid släckningen. För öfrigt hade dessa tvenne vittnen intet at vigt att berätta utan blott sådant som förut meddelats. Hustru Anna Maria Larsson vidhöll med bestämdhet sin förut gjorda uppgift, att hon sett Nilsson omkring kl. 3 6 på e. m. gå öfver gården. Nilsson åter nekade lika bestämdt att ha varit hemma senare ån kl. 14 2 på middagen. Den förteckn ng som af Nilsson inlemnats vid assuransens ernållande företeddes, då deri hade funnits upptagen en reskoffert, hvilken, enligt några vittnens berättelser, skulle ha tillhört en mamsell, som någon tid före branden bott i Nilssons ena rum, N. förklarade dock att så ej vore förhållandet utan hade kofferten varit hans tillhörighet. Den, som mamsellen egt, hade varit en mindre trädlåda. Ånyo tillfrågad om han kunde gifva nägon förklaring öfrer eldens uppkomst, eller upplysa huru den kunnat utbryta, då det blifvit ådagalagdt att ingen varit i rummen senare än han, och att han sjelf haft nyckeln i sin ficka, ville Nilsson harpå ej ingå i något svaromål, utan förnekade blott all vetskap om eldens uppkomst, ehuru han medgaf att den ej på annat sätt än genom mordbrand kunnat utbryta. IIvem som anlagt och påtändt den visste han dock ej. Allmänne åklagaren, häradsh. Hanson, öfverlemnade härefter målet till rådhusrättens pröfning, hvilken meddelade att utslag i detsamma skall afkunnas den 25 nästk. Maj. — Snatteri. Arbetskarlen Carl Andersson från Angereds socken, som den 9 dennes uppgått i Rosendahls bolags magasinshus vid nya Strandgatan, för att söka arbete, men dervid tillgripit en rock, rärderad till 10 rdr, tillhörig timmermannen Emenuel Berndtson, stod i Lördags derför tilltalad, och dömdes han, som erkände tillgreppet, att för denna begärlighet efter nästans gods böta 10 rdr. — W