Göteborg den 27 April. Försvarsfrågan, Vår kollega G.-P:n låter förljuda sin tillfredsställelse med hr Hedlunds uppträdande till försvar för särskilta utskottets betänkandeji förutnämnda fråga. Vi förmoda, att hr Hedlund haft goda skäl för detta sitt handlingssätt, men derför behöfva de ej hafva varit öfvertygande i den mening, att kan öfvergifvit sin förra öfvertygelse om rätta och bästa sättet för vårt försvarsväsendes ordnande. Hvårje sann sosterlandsvän måste önska en snar lösning af en så högvigtig fråga och, för att vinna detta mäl, uppoffrar han gerna sina egna åsigter, när det kan ske, utan att låta sjellva principerna fara. Ett sådant fall är här verkligen för handen. De stora principer i försvarsfrågan, hvilka herr Hedlund förfäktat, såsom ungdomens krigiska uppfostran och allmän värnepligt, hafra af utskottet blifvit erkända och i dess förslag upptagna. Detta antaga vi har varit bestämmande för hr II. G. P:s önskan, att vi äfven måtte släppa litet på teorierna, för att gifra det praktiskt utförbara rum, antyder, att den erganisationsplan med hvilken vi framträdt!