UTRIKES. TYSKLAND. Det nordtyska parlamentets högtidliga asslutande egde rum den 17 dennes, såsom vi redan i ett telegram meddelat. Alla medlemmarne af det konservativa samt af det nationalliberala partiet hade infunnit sig; af venstern voro deremot endast tvenne deputerade och af det katholska partiet ingen enda tillstädes. I diplomatlogen syntes representanterna för England, Italien, Ryssland, Danmark, m. fl.; i hoflogen de flesta medlemmarne af konungahuset. Då konungen, omgifven af en lysande svit, inträdde i salen, utbragte presidenten Simson ett lefve för ,,det nordtyska förbundets skyddsherre, i hvilket alla närvarande instämde. Sedan konungen af grefve Bismarck mottagit throntalets text och satt hjelmen på sitt hufvud, uppläste han följande tal: ,Ädle och ärade herrar af nordtyska förbundets parlament! Med känsla af uppriktig tillfredsställelse ser jag Er åter samlade omkring mig vid slutet af Er vigtiga verksamhet. De förhoppningar, som jag för kort tid sedan uttalat från detta rum i de allierade regeringarnes namn, hafva nu gått i fullbordan. Med patriotiskt allvar hafven J uppfattat betydelsen af Edert värf, och med fri sjelfbeherrskning hafven J baft blicken fästad på det gemensamma målet. Derigenom har det lyc kats oss att på säker grundval upprätta ett för fattningsverk, hvars vidare utveckling vi tillitsfullt kunna öfverlemna åt framtiden. Förbundsmakten har blifvit utrustad med den myndighet, som är oundgänglig, men äfven tillräcklig tör förbundets makt och välfärd. De enskilda staterna hafva, på samma gång deras framtid blifvit försäkrad genom förbundets helhet, bevarat sina fria rörelser på hvarje område, der en särskild och sjelfändig verkan kan vara önsklig och gagnelig. Folkrepresentationen är tillförsäkrad den medverkan vid lösningen af de stora nationella uppgifter, som svarar emot andan i ländernas bestående författningar samt de särskilda regeringarnes önskningar om att se deras verksamhet understödd af let tyska folkets samtycke. Vi alla, som bidrazit till, att detta nationella verk kommit till stånd — de allierade regeringarne så väl som folkreoresentationen — hafva beredvilligt offrat våra isigter och önskningar; och vi voro berättigade utt göra detta, i öfvertygelse om, att offren blifvit jorda för Tyskland samt att vår enhet var vä lessa offer. Detta allmänna tillmötesgående och lenna utjemning af motståndet är tillika en nölig borgen för den framtida fruktbringande utlingen af förbundet, hvars afslutande fört oss rmare målet för de förhoppningar, som vi hysa semensamt med våra bröder i Sydtyskland. Den id har nu kommit, då vårt tyska sädernesland ned sin samlade kraft kan värna sin fred, sin rätt och sin dighet. Det nationella sjelfmedvetandet, om funnit ett upphöjdt uttryck i parlamentet, ar kraftigt genljudat i Tysklands alla nejder.