AA — Rättegångsoch Polissaker. Rådhusrätten. Den stora branden i Haga. Sistlidne Thors dag fortsattes och afslöts inför rådhusrätten un dersökningen angående den stora branden i Hag: natten till den 27 sistlidne Februari. Till dagen förhör voro, jemte snickaren J. F. Olsson, å hvar: vind elden utbröt, äfven några vittnen inkallad för att upplysningsvis höras. Styckjunkaren G. Boberg hade jemte hamnin spektoren G. A. Sandström genom skriftligt in tyg bestyrkt rigtigheten af hvad Olsson uppgifvi vid assuransons erhållande i Oktober. Boberg upplyste att han dessförinnan öfversett Olsson lager af virke och andra effekter, dervid han lik väl funnit att dettas värde icke uppgått till der summa, 900 rdr, hvartill Olsson tagit assurans På Bobergs anmärkning härvid hade Olsson sva rat att flera saker skulle ditföras, och då Bober; haft kännedom om att Olsson egde bland anna diverse sängkläder, hvilka då voro utlemnade til lagning, samt dessutom lärt känna Olsson såson en redlig man, hade han på god tro lemnat dei begärda attesten. Sedermera hade han dock kom mit på andra tankar om Olssons redlighet och till och med inom sig hyst den misstanke att O skulle antända sakerna. Han hade derföre besök Olsson, och då han funnit att icke några nya sa ker ankommit, hade Boberg jemte Sandström be gifvit sig till registrator Nordberg och begärt at deras namn måtte utstrykas å det lemnade inty get. Boberg hade dervid lofvat att sedermer: söka anträffa Olsson samt taga närmare beske om sakerna ditkommit, och om någon anmärk ning fanns, då upplysa derom. Ehuru Bobers sökt Olsson flera gånger hade han dock icke kun nat träffa honom då han icke på trenne vecko var hemma i verkstaden. Han hade dessuton trott att assuransbolaget äfven sjelf skulle låt: öfverse sakerna. Sedermera hade Boberg blifvi kommenderad till Elfsborg. Åkaren Per Andersson, som kört Olssons sake från Lindholmen till stranden, och handelsbetjen ten Johan Andersson, hvilken biträdt dervid, upp lyste att Olsson visserligen haft ett parti bräde omkring 12 å 14 tolfter samt 2:ne hyfvelbänka! och diverse snickareverktyg, men att alltsamman; likväl ej på långt när egt ett värde af 900 rdr Några andra saker än de, som då flyttades, och några mindre husgerådssaker som qvarblifvit ho: hustrun å Lindholmen, hade Olsson icke egt. Allmänna åklag., häradsh. Hansson, gjorde der: efter sitt slutpåstående, och yrkade, att, då Olssor icke ens försökt styrka det han egt de uppgifns sakerna, han måtte såsom den der genom falsk och bedräglig uppgift förskaffat sig försäkring fö brandskada, stända ansvar jemlikt 22 kap. 24 strafflagen. Rådhusrätten afkunnar utslag i målet den t nästkommande Maj. i — Många inbrottsstölder. På anmälan anhöll: af polisen den 30 sistl. Mars en mansperson, som till salu utbjöd diverse persedlar, men till ett så lågt pris att det väckte misstankar. Upphemtac i polisen uppgaf han sig vara förre bagaregesäller och artilleristen Edvard Johansson Wester och erkände tillika att han genom en mängd inbrotts stölder kommit åt de saker han innehade. Fredagen den 29 samma månad hade han på vinden i färgaren J. C. Kaisers hus vid fisktorget sedan han uppbrutit dörren, tillgripit 1 linne lakan, 1 handduk, 1 fruntimmers yllelif och I ljusstake. En stund derefter hade han hälsat på hos mamsell Eriksson vid Sillgatan å hvars vine han lagt sig till 1 lakan, 1 skjorta, 1 lintyg, se dan han genom att sönderslå en ruta å vägger inkommit å vinden. Senare på aftonen, mellar kl. 11 och 12 hade han äfvenledes brutit sig i å mamsell Lovisa Anderssons vind vid Vallgatan och der öfverkommit 1 skjorta och 1 lintyg. Wester, som är 31 år gammal och förut döme för delaktighet i stöld, erkände vid förhör infö rådhusrätten i förrgår samtliga dessa stölder och att äfvenså tillgått som är nämndt. Förutom : skjorta och ljusstaken hvilka han försålt, återficl målsegarne sina saker. Rådhusrätten dömde We ster att för 1:sta resan inbrottsstöld undergå 1 år straffarbete och i 5 år vara förlustig medborger ligt förtroende.