tj lig penna lätt nog omskapas till en komec soch sedan slå an på en publik, som e ihar särdeles stora anspråk på sannolik (het och strängt sammanhang i komposi -I tionen. De forlorne Kröller af Hertz ä en särdeles god tafla ur Köpenhamnslit i vet, som vittnar om mycken erfarenhet oc djup psycholigisk blick hos teknaren. Fram I ställningen af det konstlade stadslifvet gradvis stigande inflytande öfver dem, son sråka inom dess trollkrets, är mycket god soch man fattar lätt, hvilken energi der förståndiga och hyggliga fru Holm måst använda, när hon rycker af de , forlornt Kröller, denna talisman, som gjort hen ne ung på nytt, och återvänder till sit idylliska landtlif. ,, Konungs lön är er liten rätt god ossiansk skizz af skalder Runebergs maka. På högfjellen är er synnerligen lyckad skildring af en utflykt i den norska fjellbyggden af Oscar Fredrik. Den är frisk, lefvande och röjer verkligt poctisk uppfattning och natursinne Ny är denna skizz icke, och minst kan den vara det för Göteborgare, då den förekom i ett litet häfte, som för ungefär tolt år tillbaka såldes i denna stad vid en exposition af fruntimmersarbeten, förfärdigade till förmån för bohuslänska fiskare. Den populäre dramaturgen ,Carit Ltlarhar lemnat till , Vintergrönt en novell vid namn ,,To Streger , som icke illa syller sitt rum såsom tidsmålning. ,,PiltOla af fru Magdaleno Thoresen är en tafla ur folklifvet, vittnande om stor talang och djup känsla hos förf. Karaktererna äro förträffligt skildrade; synnerligen är Kari tecknad med förkärlek och inspiration. Denna gamla qvinna, som gömmer på ett fyrtieårigt minne såsom sin dyrbaraste timliga skatt, som i fantasiens rosenskimmer ser honom, hvilken hon älskade i sin glada ungdomsår, alltjemt som en frisk, hoppfull, oförderfrad yngling — sådan som han var, innan han förlorade hennes aktning och hon försköt honom — denna gamla qvinna förekommer läsaren, icke löjlig, utan vördnadsvärd och förtjent af det innerligaste deltagande, då hon vårdar den stackars eländige krympling, som en gång var hennes tankes ideal. Den omständigheten, att intrycket af berättelsen blir sådant, vittnar i hög grad fördelaktigt om fru Thoresens författareförmåga, ty valet af ämnet var vågadt, och de flesta novellister skulle sannolikt icke kunnat behandla det med framgång. ,,Bestemoders Manuskript af II. F. Evald är en icke oäfven berättelse; det tyckes oss dock som om id6en, att låta den högt bildade och intelligente samt ädle och högsinte ,,Pleiefadren i novellen på det gröfsta sätt bestjäla sina intet endt anande yskon, med hvilka han lefvat i det bästa förhållande, på större delen af deras fädernearf, icke vore rätt lycklig, huru van man än blifvit vid romanernas och novellernas ,,äidla bofvar. Bland de i samlingen förekommande poemerna intaga, i vår tanke, Snoilskys det främsta rummet. Denne herrligt utrustade skaldeyngling, vid hvilken den svenska diktens vänner sästat så stora förhoppningar, har bidragit till , Vintersrönt med ett dussin sonetter och några andra poemer, utgörande frukter af en resa i söder — glödande, saftfulla, ljufva frukter. Man kan icke utan beundran, icke utan verklig förtjusning läsa dessa små mästerstycken, så utmärkta genom sin djerfva originalitet, sin friska ursprungighet, genom innehällets och formens sammansmältning och genom den äkta spiration, som genomskimrar dem. Vi unna ej anföra något stycke, som särskilt slagit an på oss, ty då skulle vi imse oss göra andra orättvisa; Suoilsky illhör ej dem, som lyckas tillfälligtvis — nan är alltid sig sjelf. Deremot skulle ri kunna nämna ett par poemer, hvilkas skönhet i någon mån fördunklas af en s sinnlighet i anda och uttryck, ett påkalladt och omotiveradt trots af finänslans och blygsamhetens, af den ädla makens fordringar. Det skulle smärta nången, som högt värderar Snoilskys ångmö, om hon skulle sänka sig till återifvandet af en epikureisk verldsåskådings läror, sådana som de, hvilka framräda i nedanstående uti en af hans soneter förekommande verser: å diktens drakskepp flyr vid himlaranden, t ärligt ut på musselsådda sanden, ppsbrutna barn på verklighetens kust! ölj sedan echot af din brustna lyra rasslet af cymbaln, i lifvets yra ch le med nymf och faun åt din förlust. Hvad angår de öfriga i denna bok föreommande poemerna af svenska författare, å torde företrädet böra tillerkännas Orar Odds. Åkta humoristisk uppfattning, riginalitet i tanke och form och färgikhet i målningen äro de förtjenster, som är liksom eljest utmärka denne förfatare, och icke heller saknas ett fint potiskt doft, om det ock stundom fär vika ör en viss fiansysk salongsparsym. Hvad om synes oss mindre berättigadt är det rots mot metrikens lagar, som förf. stunom visar, och vi tro, att man med skäl an klaga öfver diktionens knasglighet i En vallfart och Till min sen; icke ns för en författare med Orvar Odds tora talang torde det vara tillåtligt att mancipera sig från de rytmiska reglor, om gälla för poeter i allmänhet. Sander yckes ha slagit sig på att ,leka humoist liksom skatan i hans . Sånegfåelart.