Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 april 1867, sida 1

ner. Man nöjde sig 1 detta tall ej en med hvad statsutskottet afprutat, utan af slog äfven flera summor, som blifvit a utskottet tillstyrkta. Och ändock kan man svid opartisk pröfning af förhållandena icke säga, att något verkligen nyttigt än damål blifvit åsidosatt. Tvertom hafv: anslag blifvit beviljade, som ganska vi skunnat tåla vid en ytterligare nedsittning Det var emellertid mer än en gång plåg samt att nödgas skonslöst afslå hvad re geringen fordrat, trots den synnerliga hu manitet, hvarmed anmärkningarne uppto gos och besvarades af statsrådet Thulstrup Den brinnande frågan här var det stor: anslaget till gevär, hvilket regeringen äskar till den orimliga summan af tro millionei rdr, men hvilket statsutskottet nedprutat till en million rår. Nu påyrkades blot 1!, million, hvaraf en million redan för innevarande år. Då denna fråga sammanhängde med er annan: huruvida landets ekonomiska ställning medgåfve en sådan utgift, tog sig frih. Gripenstedt deraf anledning till att göra en längre framställning i sistnämnda ämne, hvilken kan anses utgöra ett motstycke till den s. k. ,,blomstermålning, hvarmel samme talare för 10 år sedan deltog i debatten om ett genomfördt jernvägssystem för vårt land. Nu upptogos alla de hutvudsakliga argumenter, som redan en längre tid tillbaka förnummits rörande landets . betryck, skatternas förökande, misshushållning med statens medel, m. m., hvilka påståenden af frih. Gripenstedt besvarades genom anförande af siffror, som visade motsatsen. Trih. G:s tal, som varade omkring 1!, timma, åhördes med spänd uppmärksamhet, oaktadt det hölls i ett långt framskridet aftonplenum. Ett moment i detsamma, sem egde särskilt intresse, var då tal. upplyste, att den mycket omtalade ,statsbristen, eller underbalansen i riksgäldskontorets ställning, var en fiktion, enär i stället för en brist af 4!(, millioner förefanns i sjelfva verket ett öfverskott, hvarmed inkomsterna öfverstigit utgifterna, af 11, million. Anledningen till missförståndet låg deri, att statsutskottet, vid den förra riksdagen, icke såsom tillförene frånskiljt utgifterna för jernvägsbyggnaderna från de öfriga statsutgifterna. När utskottets ordförande, hvilken man tillskrifvit denna mindre lyckliga anordning, vore densamme äfven vid denna riksdag, hoppades frih. G. att en rättelse skulle i detta hänseende vinnas. Denna admonition upptogs mycket illa af den ifrågavarande ordföranden, grefve Arvid Posse, som med starka tonfall och kraftiga åtbörder tillbakavisade hvad han betraktade såsom en förfärlig förolämpning, mot hvilken alla de attacker, hvarför frih. G. varit utsatt, voro nära nog småsaker. , Ty när man beskyllt Er, hr friherre, att hafva ruinerat landet, så har man dock ej fordrat att Ni skulle reparera skadan. — Detta häftiga tal fördes mot den tomma stolen, enär frih. Gripenstedt nödgats af trötthet aflägsna sig. Det upptogs till en del af hr Hedlund, som sökte med några få ord afkyla den ädle grefvens höga temperatur. Regeringens proposition rörande sästningsarbetena vid Vaxholmen och Carlskrona framkallade i första kammaren en episod, som väckte stort uppseende. Då förslaget till fästningsverken vid Carlskrona innebar stora kostnader för betryggande af blott ett par inlopp, interpellerade hr Wallenberg sjöministern med förfrågan huruvida ej flera inlopp funnos, och fick till svar att de voro inalles sju, antydande grefve Platen tillika sin misstro till de föreslagna sästningsverkens ändamälsenlighet. Detta yttrande väckte stort uppscende, och första kammaren afslog på grund deraf alla de begärda anslagen, äfven i de delar, der de blifvit af statsutskottet tillstyrkta. I andra kammaren uttalades misstroendet till sortisikationsgeneralen ganska öppet, ehuru inrycket förmildrades af statsrådet Thultrups förklaringar. Resultatet blef att kammaren dels afslog största delen af de iskade anslagen, dels beslöt en skrifvelse ill K. M:t, med begäran att en grundlig undersökning afsakkunnige och opartiske män måtte varda företagen. Beviljandet af anslagen till sjöförsvaret röjde att man här hyste förtroende till departementschefen. Dock afslogs, för konseqvensens skull, regeringens proposition om anslag till nya gevär för flottan. I går debatterades sjette och sjunde hufvudtitlarne. Frägan om kommerskollegii indragning ledde till rätt intressanta debatter. När slutet af sjette hufvudtiteln (civildepartementet) föredrogs, rörande anslag till oförutsedda utgifter af 15,000 rdr, inträffade en temligen oangenäm episod, hvilken torde böra här så mycket heldre omtalas, som jag är ej viss på att hufvudstadens tidningar komma att rätteligen derför redogöra. Friherre Liljencrantz begärde ordet och företedde ett papper, hvilket, förmenade han, visade att regeringen misshushållat med anslaget till oförutsedda utgifter, i det man gikvit den sist utnämnde landshöfdingen i Jemtland 6,000 rdr såsom ekiperingspengar. — Talaren yrkade alltså asdrag å det ifrågavarande anslaget. Framställningen, som gjorde ett ytterst pinsamt intryck, besvarades af statsrådet Lagerstråle mycket lugnt med don förklaring, att anslaget till den omnämnde landshösdingen icke skett till hans person, ntan för möblering af resdenshusef i