Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1867, sida 2

j sätt att belöna förtjensterna, hvaraf ifven de största kunna känna sig hedrade. NEDERLÄNDERNA. Från Haag meddelas att andra kammaren den 26 Mars beviljat den af regerinsen förelagda krigsbudgeten och tillika mtagit den nya planen till armöens reorganisation. Af diskussionen häröfver framsår tydligt, att den nuvarande politiska situationens faror utöfvat ett betydligt tryck på kammaren. Frågan om Luxemburgs afträdande till rankrike synes hafva bragt de preussiska tidningarne ur sitt förut förträffliga humör. Både , Köln. Zeit.t och , Nordd. allg. Zeit. rikta häftiga beskyllningar mot holländska regeringen och pressen, .emedan de, i förbindelse med Preussens iender i Frankrike, satt i verket en antipreussisk agitation. Den sistnämnda ministeriella tidningen fäster i detta afseenle uppmärksamheten på, att det redan före krigets utbrott förlidet år utkom en brochyr ,La guerre et le Iuxembourg!, sem var uppfylld af de häftigaste anfall mot Preussen; kort efter krigets slut utkom en annan brochyr, under titel af: Öppet bref från det nederländska folket till konungen, deruti författaren tillråder konung Wilhelm IIT att afräda Luxemburg, för att med så mycket större lugn kunna verka för Hollands väl. , Holland — så yttras det i brochyren — skall gerna ersätta konungen de 200,000 gyllen, med hvilka Luxemburg bidrager till civillistan. Planen till Luxemburgs afträdande skulle således vara af holländskt, icke a: franskt ursprung. Det som mest väcker de preussiska tidningarnes vrede är den nederländska pressens påstående, att grefve Bismarck hyst hemliga planer om Tysklands utvidgning till Zuyder-sjön. Den preussiska , National-Zeitung säger: , Till evinnerlig tid skall man minnas denna trolöshet från huset Oraniens sida, som sålunda brutit med alla sina traditioner (konungen af Holland tillhör den yngre linien af den nassauska grenen). Förgäfves frågar man huru konungen af Holland mot en obetydlig penningesumma kan göra sig skyldig till en sådan utmaning mot Tyskland, som säkerligen framdeles hvarken skall lemna den svagare grannen något skydd eller ens taga honom det aldraringaste i betraktande. Med ett sorgligtlättsinne sönderbryter och upplöser det holländska hofvet sjelft det neutrala bälte, som i nordvest skiljer Frankrike från Tyskland, och hvars bibehållande borde vara huset Oraniens förnämsta pligt. En ännu värre klagolåt uppstämmer , Augsb. allg. 7eit., då denna tidning uppgifver att äfven Preussen(:) lemnat sitt samtycke till afträdandet, samt att luxemburgska provincialregeringen, på en till regeringen i Haag framställd fråga, fått till svar att storhertigdömet skall införlifvas med Frankrike. Emellertid synes saken hafva gått sin gång, till trots för de tyska tidningarnes jämmerrop. Från Paris skrifves den 206 Mars, att Jacquinot (prefekt i Verdun gift med en luxemburgsk dame) begifvit sig till storhertigdömet, samt att han til franska regeringen inberättat att sinnesstämningen i Luxemburg är , serdeles gynnsam för en införlifning med Frank. rike.