kiska pressbyrån, nemligen , Neue sreie Presse och ;Augsb. allg. 2eit. Sistnämnde tidning meddelar följande ganska märkliga skrifvelse från Wien, daterad d. 23 dennes: ,I Österrikes ställning till de europeiska makterna har under den sista tiden föregått en förändring, som redan länge synes hafva varit förberedd, och som lofvar varaktiga fördelar för kejsarrikets maktställning; vi mena Österrikes närmande till Preussen. Jag tror mig med visshet kunna säga, att ett sådant närmande icke endast faktiskt har egt rum, utan att det äfven redan fått en positiv basis, så att man, i händelse af en europeisk konflikt, med säkerhet kan räkna på en fast samverkan mellan Österrike och Preussen. Detta faktum är af allrastörsta betydelse, ty det undanrödjer icke endast fruktan för, att Österrike, i händelse af ett europeiskt krig, kunde komma att stå på Frankrikes sida, hvarigenom förstnämnde land skulle utsätta sig för att på alla sidor blifva inneslutet af fiendtliga grannar, utan det lemnar tillika upplysning derom, att de allianser till anfall och försvar, som afslutats mellan Preussen och Sydtyska staterna, ingalunda varit riktade mot Österrike, utan tvertom varit egnade att göra det lättare för vårt kabinett att beträda en ny bana af politiken. Uch hvad som betyder ännu mera: Österrikes fasta samverkan med det förenade Tyskland måste så till vida anses som en garanti för fredens upprätthållande, som det knappast skall falla Frankrike in att börja en strid mot en sådan makt. Det torde icke vara öfverflödigt att anmärka, det Österrikes närmande är af äldre datum(!), än offentliggörandet af de ofvannämnda allianstrakterna, samt att det, på grund häraf, skulle vara oriktigt att tro, att det österrikiska kabinettet först härigenom blifvit benäget att visa sig tillmötesgående mot Preussen. Preussen behåller helt och hållet fria händer i Tyskland, och måhända skall redan den närmaste framtiden lemna bevis på, att Preussen ieke heller skall lägga hinder i vägen för Österrike, i fall sistnämnde land skulle kunna draga fördel af de orientaliska förvecklingarnek. Ehuru uttrycken i denna skrifvelse äro ställda på skrufvar, kan man dock ganska lätt gissa sig till korrespondentens mening. Hans mening lärer väl utan tvifvel vara att antyda, att det förefinnes en separattraktat mellan Preussen och Österrike, om icke just af liknande innehåll, som de nyligen offentliggjorda traktaterna mellan Preussen och sydstaterna, likväl innehållande bestämmelser om ömsesidiga garantier i hänlelse af ett europeiskt krig. Kejsar Frans Josef har den 24 dennes rån Pest inträffat i Wien, men begifver sig, efter få dagars vistande der, åter tillvaka till Ungern. Det heter, att kröninzen skall ske under första veckan af Juni, samt att furstarne Karl af Rumänien och Mikael af Serbien skola öfvervara krözingshögtidligheterna. TURKIET. Angående jordbäfningen på Mitylene, som äfven sträckt sig till många andra ställen, föreligga nu berättelser om förskräckliga olyckor. De förstörande verkingarne af denna naturtilldragelse öfvertiga allt hvad man i början hade kunnat reställa sig. I Smyrna förspordes den rsta skakningen, den 7 Mars kl. 6 på utonen, i starka horisontella oscillationer rån nordvest till sydost. Den räckte der mdast omkring 20 sekunder och förorakade då endast få elyckor, enär de fleta innevånarne lyckades fly ut i det fria. Men den andra jordstöt, som kändes i Smyrna, och som förekom blott ett par ninuter efter den första, var i vertikal iktning och af sådan häftighet, att menliskor deraf kastades till marken. Derfter förekommo svagare horisontala skakingar, hvilka, med korta uppehåll, fortoro under hela natten, och ända till den 6 dennes hade man i nämnde stad märkt nindre stötar. Under det man i Smyrna hörde ett underjordiskt dån redan före ordbäfningen, förekom detta i Mitylene amtidigt med den första stöten, blef starare kort före den andra, hvarefter det å småningom aftog i intensitet. Endast tvenne byar på Mitylene äro de flesta usen i det skick, att de kunna bebos; å alla andra ställen hafva de flesta huen blifvit förstörda. I staden Castro, daschans residens, kan intet enda hus beos. Mitylene kan anses som medelpunkten f det område, som varit hemsökt af jordäfningen. Här visade den sina mest förärjande verkningar och härifrån hafva lessa utgått i radial riktning, aftagande u längre stället legat från nämnde ö. suru många personer som omkommit på n, känner man icke ännu; antalet måste ikväl vara högst betydligt, enär man enlast i den lilla byn Acherona uppgräft 80 ik. De öfverlefvande hafva Egar sig ära sina förra bostäder, några i tält, de lesta under bar himmel, utsatta för umäranden, väderlekens inflytande och mismer, samt alla arbetande på att ur ruierna framdraga liken efter sina kära amt qvarlefvor af deras förlorade egendom. Angående ställningen på Mitylene heter et, bland annat, i ett bref af den 14 ennes: ,Vid inloppet i hamnen syntes ss staden icke så mycket skadad, som vi äntat. Flertalet at husen syntes oss ännu pprättstående, men hvilken anblick, då i genomvandrade gatorna, eller — kanke rättare sagdt — de ställen, der dessa jrut förefunnits. Inga ord kunna bekrifva en sådan katastrof, och allt hvad van härom säger, blir långt under verkga förhållandet. Med stor möda banade i oss väg genom gatorna, ty stenhögar, 1. m. räckte upp öfver husens första våing. Ingen enda menniska syntes till på e förra gatorna, ingen i husen, endast är och der en fremling. Nästan allt är istörtadt, och hvad som ännu står qvar otar hvarje ögonblick att instörta. Den insta vindstöt synes kunna åstadkomma etta; öfverallt remnade murar och tak, vilka liksom hänga i luften. Katolska yrkan är helt och nället förstörd; kupon ligger på marken, en del af altaret ed dess å mamenter är synlig mellan enar. biaakar Och kall. Halt nina altan — — NN TO— — —— —256 O —