Sennor Aguila. Af Cerstäcker.k) (Fri öfversättning af Sigt d Nyberg.) — Skål, sennor, sade mulatten och höjde det ena glaset mot sin gäst, medan han räckte honom det andra, — för vidare affärer med hvarandra, och måtte ni bli nöjd med kon och handeln. — Ja, för vidare affärer med hvarandra, svarade Rafael något tvetydigt, i det han emottog glaset och läppjade derpå. Han kände ingen lust att vidare smaka på den förfärligt starka drycken. Men mulatten lemnade honom ingen ro. Det var, som han påstod, ett ypperligt bränvin, och han borde åtminstone svälja så mycket deraf att han kunde säga honom huru det smakade. Besynnerliga seder här i verlden! — Bland ett ociviliseradt folk, bland hedningar och afgudadyrkare skulle dessa båda män, sedan: de druckit med hvarandra, hafva varit vänner, eller åtminstone aldrig företagit något fiendtligt emot hvarandra på detta ställe; den kristne deremot röker, dricker samt äter salt med sitt offer, och då tillfället synes honom gynnande, slår ban till. Äfven Rafael tänkte ej på att hans pokulerande med mulatten skulle vara något hinder för att sedermera gripa honom så fort som möjligt. Han drack endast, emedan hän ej kunde undvika det ) C UMN N.a 78