ig bakom husen. Åt stora gatan till var den lilla egendomen fast inhägnad, och passagen dit förde endast genom sjelfva huset. All boskap, som drefs in eller ut, måste således passera sidovägen. Korna hade blifvit mjölkade tidigt denna morgon, fodrade och derefter insläppta inom den större inhägnaden. Man hade endast låtit den sålda kon stanna qvar, för att genast hafva henne till bands då hon afhemtades. Hon låg och idisslade i skuggan af några akasier, hvilkas blad sågo så torra och förbrända ut som voro de färdiga att falla af. Då de förmenta peonerna kommo genom huset, stannade Scipio midt på den lilla gården, och i det han pekade på corral, sade han till karlarne: — Der ligger kon; hon är spak som ett lamm, och en enda af er kan lugnt taga henne i hornen och föra henne hvart som helst. — Desto bättre, sade den ene af de förklädda konstaplarne, då behöfra vi inte de fyra lassos, och en eller två äro nog. Kasta bit din, Jose. Medan de två öfriga männen stannade, och den tredje kom fram likasom för att åtlyda tillsägelsen, kastade han sin egen lasso ned på marken bredvid mulatten och strök derefter upp sina rockärmar. Hans kamrat nedkastade äfven sin lasso på den första, och båda konstaplarne hade nu mulatten midt emellan sig, medan Rafael stod framför honom. Denna rörelse föreföll den misstänksamme karlen besynnerlig, ty han blickade upp, — men för sent. Från båda sidor sprungo de på honom och sökte att fatta hans armar, medan de båda andra, som