Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1867, sida 2

Hastigt beslutsam red han ett litet stycke framåt, der han kunde binda sin häst vid en buske, steg af, tog åter revolvern i sin hand och gick tillbaka till det ställe, der mordet tycktes hafva blilvit föröfvadt. Muren var icke särdeles hög; han kunde med lätthet svinga sig upp derpå och sväfvade ej länge i ovisshet. Ett lik låg der bakom och tycktes hafva blifvit ditkastadt för att skaffa det ur vägen och hindra en hastig upptäckt. En man kunde ej hafva föröfvat mordet, ty han hade ej förmått ensam lyfta den tunga kroppen upp på muren. Att den sedermera hade blitvit nedvräkt derifrån syntes af läget, ty den hade blifvit nedkastad med hufvudet först. Den unge mannen besinnade sig ej länge, utan sprang ned till liket för att närmare undersöka förhållandet. Den mördade var iklädd en resdrägt, men tyget i kläderna var fint äfvensom linnet. Sjelfva liket hade mördarne stympat på det ohyggligaste sätt och isynnerhet skurit sönder ansigtet, så att det var omöjligt att urskilja ett enda anletsdrag. De hade äfven medtagit allt, som kunde föranleda en upptäckt. Fickorna voro fullkomligt tömda, och den unge mannen hade ingenting annat att göra än att anmäla saken hos gobernadoren ute vid haciendorna, ty han hade ej lust att rida tillbaka till Lima. 422