Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 mars 1867, sida 1

Vid kamrarnas sammanträden på Lördagsaftonen behandlades frågor rörande sändringar i reglementet för riksbanken m. m., hvilka bankoutskottet föreslagit i memorialerna under n:is 9, 10 och 11. Båda kamrarna återremitterade utskottets hemställan: ,, kommer någon fullmäktig i den författning, att han icke kan vara riksdagsman och ledamot af utskott, upphör genast hans fullmäktigskap och suppleant inträder i hans ställe. Det ansågs, att endast de i mom. a—6 af 26 S . O. omtalade förhållanden borde utgöra hinder för fullmäktigskap. Kamrarna gillade, sammanstämmande, öfriga bankoutskottets förslag, utom att första kammaren återremitterade föreskriften, att fullmäktige skulle utse inom sig två deputerade för handhafvande at den dagliga förvaltningen af banken; emedan det ansågs, att antingen blott en eller också tre borde väljas. Likaså återremitterades förslaget, att ötversigter af bankens ställning borde efter hvarje års bokslut meddelas, i syfte att dylika kortfattade öfversigter skulle meddelas hvar tredje månad. Andra kammaren gillade både hvad utskottet föreslagit om utseende af två deputerade (med 70 röster mot 40) och angående öfversigternas meddelande. Deremot beslöt kammaren, i olikhet med hvad utskottet hemställt och första kammaren bifallit, att äfven kassaskrifvarne skulle erhålla fallmakter å sina tjenster. Att lånekontoret i Göteborg skulie liksom i Stockholm dagligen besörja utlemnandet af lån, mötte något motstånd i andra kammaren, men gillades dock med 77 röster mot 30, och har således af riksdagen bifallits. Konstitutionsutskottet har med anledning af hr Olof Olssons från Olebyn motion, 1 hvilken brr D. Danielsson, Lars Dan. Andersson, A. Jonsson, And. Andersson från Smedbyn, Nils Andersson och Arvid Jönsson instämt, tillstyrkt, att boktryckerier må kunna anläggas utan den inskränkning tryckfrihetsförordningen hittills stadgat: ,uti stad eller inom ett afständ derifrån af högst en half mil. Statsutskottet och statsutgifterna. RNiksdagen har från sitt statsutskott emottagit dess utlåtanden angående regleringen af de fem första hufvudtitlarne. Vi meddela efter ,,Dagens Nyheter följande intressanta öfversigt af dessa utlåtanden med åtföljande reservationer. Första hufvadtiteln (hofhållningsanslugen). Statsutskottet har tillstyrkt allt hvad regeringen begärt, nemligen en million fyrahundratjugufyra tusen rdr. Detta är 7,000 rdr mer än förut, hvilka begärts för prinsessan Eugenie. På samma gång utskottet tillstyrker anslagen, gör det följande reservation, som, det måste erkännas, dock är starkare än någon på många år: De flesta af de k. hosstatsanslagen hafva vid de sistförflutna fyra riksdagarna blifvit tillgodosedda, så att förutom de tillfälliga anvisningar, som till betydligt belopp för denna afdelning af första hufvudtiteln egt rum, nämnda anslag under de sista tio åren vunnit en tillökning å ordinarie stat af 222.240 rdr rmt. — Ur konstitutionel synpunkt anser utskottet det vara af stor vigt, att täta rubbningar i anslagen under denna hufvudtitel bär anefter icke må erfordras; och då det torde kunna antagas, att, genom beviljande af den ifrågaställda mindre betyd förhöjningen, den reglering af ii varande anslag, som, på sätt ofvan är anunder de sednaste r sarne fortgått, varför en längre framtid afslutad, hemställer af sådan anledning utskottet, att hvad Kongl. Maj:t uti berörda hänseende äskat må af riksdagen bisallas. Af utskottets 24 ledamöter hafva söljande 9 anmält reservation mot anslagens sosörminskade beviljande, nemligen: Jonas Andersson, C. Ifvarsson, E. Ersson, P. 0. Ilörnseldt, C. J. Svensn, L. J. Hierta, P. Nilsson från Malmölus län, Jan Andersson och Nils Andersson. Tredje hufvudtiteln (anslagen till utrikesdepartementet). I trots af frih. Joh. Liljencrants så väl grundade och befogade motion har utskottet tillstyrkt riksdagen att bevilja 479,200 rdr, eller lika mycket som hittills utgått. Det anförda skälet är att genom nedsättningar skalle kunna uppkomma meningsskiljaktigheter mellan Sverge och Norge, sedan norska stortinget redan fastställt utrikesstaten för 1868. Utskottet föreställer sig dock att, enär de politiska förhållandena i betydlig mån förändrats sedan anslagen vid 1856—58 års riksdag höjdes till det betydliga belopp som sedermera bibehållits, besparingar skulle kunna vidtagas å denna hufvudtitel, utan men för rikets politiska och kommersiella förbin; I delser, , hvilka under alla förhållanden måste med omsorg upprätthållas, hvarför utskottet hemstiller: att, vid anmälan af detta beslut, riksdagen må i underdånighet anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke inskränkningar å anslagen under tredje hufvudtiteln skulie kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat för nämnda hutvudtitel. Rådman Björck har anfört reservation i och yrkat, att anslaget till skrifmaterialier soch expenser, hvaraf en del nu användes hstill ministeraflöning, må nedsättas med ES rdr. Han yrkar ock att skrifvelI sen till Kongl. Maj:t måtte beslutas i följande ordalag: att Kongl. Maj:t täcktes låta tillse och utreda, huruvida icke, med hänseende till de under sednare åren förändrade politiska förhållandena samt landets financiela ställning, betydliga inskränkningar å anslagen under tredje hufvudtiteln kolle kunna vidtagas, samt för näst sammanträdande riksdag framlägga förslag till nedsatt utgiftsstat vrämnda hyänfyndtitel. S n. 20