I systemet, samma motvilja att ålägga den inhemÅska tillverkningen någon börda, under det man likväl tvingas att genom en stigande beskattning deraf skydda statens inkomster, och äfven der växer tillverkningen af hvitbetssocker, likasom Joberörd af den stegrade beskattningen, oupphörligt si så starka proportioner, att år 1564 ej mindre än 179,481 svenska tunnland voro planterade med hvitbetor, af hvilka tillverkades omkring 4 mill. svenska centner råsocker. Såvidt utskottet känner, utgör skatten i tyska tullföreningen nu, och sedan snart 10 år, 772 silbergroschen för hvarje Zollcentner hvitbetor, hvilken skatt beräknas motsvara omkring 8 öre pr svenskt skålpund råsocker och sålunda lemnar ett skydd mot utländsk vara af 1!7 öre pr skålpund. Detta ringa skydd är likväl tillräckligt att nästan fullständigt utestänga det utländska sockret och tillåta det inhemska att tillfredsställa mera än ?,, af förbrukningens behof. Af denna korta historik torde kunna inhemtas, att den inhemska sockertillverkningen i dessa länder visserligen vuxit upp under ett starkt skydd, men att dermed äfven fostrats svårigheter, som ännu ej äro fullt lösta; att detta skydd hade sitt berättigande i det starkt utpräglade skyddssystem, som då i allmänhet tillämpades, och äfven kunde anses påkalladt af de då ännu föga kända och utvecklade sätten för sjelfva tillverkningen; samt slutligen äfven, att sjelfva detta skydd, för staten som för na n alltid tugnt och kostsamt. dock torde hafva varit i det hela obehöfligt, då i Frankrike denna industri starkast tilltagit, under det den haft att kämpa mot en på dess bekostnad skyddad näring, och äfven inom tyska tullföreningen densamma, ehuru högt beskattad, oafbrutet gält framåt. Intet af de förhållanden, som i dessa länder påkallat eller berättigat skydd för den inhemska sockertillverkningen, kan likväl med fog sägas hos oss numera existera, och då man torde kunna antaga, att i en eller annan af Sverges södra provinser jordmån och klimat erbjuda lika fördelaktiga vilkor för hvitbetsodlingen, så bör af ofvananförda uppgifter den förhoppning kunna vinnas, att inhemska sockertillverkningen skall äfven hos oss förmå utveekla sig, ehuru ålagd en tullen å råsocker mer eller mindre jemnlik beskattning. Skulle deremot denna industri fortfarande förblitva skattefri, så låter det sig ej bestridas, att den i motionen uttalade farhåga för en betydlig förminskning af statens inkomster eger sin goda grund. För statsverket kan detta visserligen vara temligen likgiltigt, emedan dess behof ovilkorligen måste fyllas, men för nationen åter är det af stor vigt, att ej en af de mest gifvande och kanske äfven minst tryckande skattetitlar obetänksanit bortkaö . stas, då den likväl måste ersättas af en annan. Och ej bör utskottet underlåta att anmärka, att följden för nationen måste blifva ej endast en annan och kanske mera tryckande beskattning, utan äfven en dubbel sådan. Främst nemligen en ny, som blifvit nödvändig för att fylla den statsbrist af 3,000,000 rdr rmt, som måste uppkomma i samma mån råsockertullen upphör att gifva inkomst, och dernäst äfven den, som nu utgår till staten i form at en genom tullen upptagen skatt för hvarje skålpund socker, som inom landet förbrukas, hvilken : skatt hädanefter skall utgöras till förmån för tillverkarne af hritbetssocker. Tyngden af denna dubbla beskattning måste i främsta rummet Jrnabba jordbrukarne, såsom den vida öfverrägande delen af landets befolkning, och på samma gäng kränka deras, likasom alla öfriga medborgares : rättvisa anspråk, att ej annorlunda beskattas än i mån af det allmännas behof och uteslutande till dess fördel. Slutligen har utskottet äfven att yttra sig öfver. den mening, som vill att den föreslagna skatten å rillverkuingen å hvitbetssocker endast småningom bör påläggas och höjas till fulla beloppet, men att frågan dock nu, eller så skyndsamt som möjligt, i upptages och genom lagstiftningen afgöres. Utskottet hvarken kan eller vill för det närvarande, i det outredda skick, hvari alla från ärendets behandling oskiljaktiga detaljfrågor befinna sig, inlåta sig på frågan i hvad mån, samt om nu genast, eller f efter någon tids förlopp, tillverkningen af hvitbetssocker kan tåla att beskattas, men instämmer lifligt deri, att det uu väckta förslaget ej får undanskjutas. Det förefaller nemligen obestridligt, att ett dylikt uppskof numera, sedan denna industri redan inom landet ej obe-: tydligt bestrides och nya förslag om dess vidare utsträckning nästan dagligen framkomma, ej kan! ske utan ganska stora faror, a för det allmänna. som för den enskilde. Å ena sidan torde lag stiftningen, i närvaro af ett intresse, som dei egen uraktlåtenhet bidragit att kalla till lis, endast med stor svårighet och i ringare mån förmå ordna förhållandena uteslutande med afseende på det allmännas fördel, och å andra sidan åter torde prodisenten med fog kunna klaga öfrer ett dröjsmål, som förledt honom att offra arbete och kar i, som man derefter hotar att geDenna hotelse skulle d sa tung öfver honom och Ä lama den kraft, det förtroende till framtiden, som är vilkoret för all framgång, och bättre torde det då otvifvelaktigt vara för industrien sjelf, att frå gan om beskattningen snarast möjligt afgöres, på det hvar och en må as i stånd att beräkna vilkoren för och den deraf beroende framgången af: sina företag i denna rigtning. i MI stöd af hvad sålunda blifvit anfördt, anser utskottet sig visserligen böra instämma i motionens syfte; men då utskottet saknat den tid och de särskilda insigter, som erfordras för att fulltändigt utreda detta vigtiga ärende, och sådant ämpligast torde ske genom särskilde sakkunnige personer, så vill utskottet endast föreslå riksdagen, ! att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhälla, det Kongl. Maj:t täcktes genom sakkunnige personer låta undersöka och utreda, i hvad mån och på hvad sätt tillverkningen I af hvitbetssocker inom landet lämpligen kan och bör åläggas särskild beskattning, samt för nästkommande riksdag framlägga det förslag i ämnet, hvartill en så beskaffad utredning föranleder. H Stockholm den 11 Mars 1867. N På utskottets vägnar: i Gust. af Ugglas. staden och Länet. Nya Teatern. Skådespelet , Mjölnarfröken uppfördes för andra siogen förliden Söndag inför ett ganska godt hus och anslog lifsigt. — Särskildt lyckades I 1 TT)... oe — .A mana