Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 mars 1867, sida 3

hicht talar om det på Wards Island i Newyorks hamn för medellösa sjuka inrättade hospital och upplyser, att då många emigranter komma som ..second cabin passengers, de ej på denna barmhertiehetsanstalt kunna få inträde. Hvad först beträffar detta hinder för den nämnda förmånens åtnjutande, vilja vi i förbigående upplysa, act det härleder sig från ett stort svek, som begås af emigrant-åugbåtsbolagen. Äfven i England finnes i lag bestämdt, hvru många -steeragepassengerssom, i förhållande till fartygets utrymme, få intagas. Men man har öfverflöd på detta slags pasderare, då deremot platserna i ,second classäro temligen lediga. Då begagnar man det knepet att ,.registrera det öfverskjutande antalet af mellandäcksfolket som ,andra klassens passagerare, men nog blifva allesammans instafvade i mellandäcket. Deraf Fair man säkert till en mycket god del, om ej ht och hållet, härleda de farsoter, hvilka, såsom i fjol så ofta, utbryta ombord under öfverresan, just i mellandäcket. Fi månen att blifva intagen på WardsIsland-hospitalet är dock just ingenting att sakna. Det der ,.hospitalet hör med till Newyorks eländigheter. Vi veta att landsmän, der intagna, hållit på att förgås i bunger och elände, helst ingen der förstod deras språk och således ingen kunde till deras nödrop eller förstå deras behof. Det var väl hösten 1865; men vi ha intet skäl att tro, det förhållandet sedan blifvit bättre. Således äfven der det allmänna erbjuder hjelp, der finnes ingen hjelp; barmhertigheten är, med forlof sagdt, ,hwmbug. IIvad skall göras? Mr safsätter allt det fattigaste och hjelplösaste, som mmer med den från Europa. Hr konsul HaWallroth föreslår, att något samfäldt göres af svenskarne för dessa olyckliga. Han ville lemna ett mycket generöst bidrag sjelf, och vi känna honom för att vara en man, som vid alla tillfällen har en öppen hand och gifver rikligen. Samfäld hjelp åstadkoms i fjol för de stackars skandinaver, som, till Newyork komna med ,.Peruvian, hade choleran ibland sig. För de nödställda samlades då nittonhundra dollars, deraf vid pass en tjerdedel här i Vestern. Insamlingen i sjelfva Newyork var då ganska betydlig. Der bo ock många svenskar, och en del, som hvarken sakna a. Men svenskarne der bo vidt kringspridda, så att de kunna hafva två å tre timmars väg till en utlyst sammankomst. Äfven saknas der på platsen en skandinavisk tidning, l:; som bar förtroende. Detta gör, att det icke är lätt att få småbidragen samlade; hvad som gifves. kommer mest från händer, som kunna lemna i femtio och hundravis. Så hafva vi hört. Vi tvifla icke, att man skulle vara villig här i Vestern till ytterligare bidrag; ty tvärtemot en uppgift af en; person, som rest här och sedan lemnat oriktiga. uppgifter i fäderneslandets tidningar, är gifmildheten och hjelpsam heten bland de utflyttade landsmännen ganska stor. ,,Sv. Amerik. uttalar ester refererandet af konsul T:s bref samma öfverty-, gelse. Samma förslag — att i de skandinaviska settlementen i landet samla bidrag gör också ,Sändebudet. Det tillägger dock, att ehuru sålunda en hjelp kunde åstadkommas, så kunna dock medlen ej blifva tillräckliga att hjelpa alla. Vi instämma i denna tanka, desto hellre som fat-j tiga landsmän hemma äro, efter hvad man redan i af hitkomna fått erfara, nog enfaldiga och nog!i lättrogna att tänka, det här finnas capitaler sam;: ade att hjelpa alla, som behaga komma, redan; för det att de hört att något hjelpsällskap för emigranter hölle på att bildas. Så vilja vi ej heler att, om det vore möjligt (hvilket det icke är), att ett sällskap med oinskränkta tillgångar bildades, detta skulle tjena till att locka alla Sverges, Norges och Danmarks fattiga att flytta hit. Hitflyttningen har så stora vanskligheter, att vi för vår del tro, att man ej med godt samvete kan tillåta sig några vare sig direkta eller indirekta inbjudningar dertill. Upprepande hvad vi förut sagt, instämma vi derför med ,,Sändebudet, då det säger, att ,,enda botemedlet mot emigranternas blottställande för nöd genom qvarstannande i Newyork tyckes vara, att ingen borde lemna fämedel eller vilj derneslandet, som icke har tillfyllest medel att hjelpa sig fram till destiinationsorten-. — Gevär. Vid Gotlands skarpskytteoch jägaregilles sednaste sammankomst föredrog gillets ordtörande, öfverstelöjtnant Meukow, föl1 jande meddelanden ur ett bref från vår i Amerika ! hosatte landsman öfverste O. Malmborg angående den nya gerärskonstruksion, som till någon del : örut är bekant under benämning Henry-geväret. 1 Detta gevär (IIenrys repeating rifle), eler, I om det här i Amerika kallas, .semtonskjutare,: ar enkel pipa och kammare; pipans längd är 24 tum; under den och utm d bela dess längd löper ett annat rör, hvars my ning efter behag öppnas i och tillslutes genom en anska simpel och omärkhar mekanism. I denna mynning nedsläppas de 15 metall-kapslade patronerna. i hvilkas täckta nda knallsatsen befinnes; genom en annan gansinnrik och dock enkel mekanism indrifvas! patronerna, en i sender, i kammaren hvarje gång I hanen spännes. Om skoitet afsår eller ej, så uti; kastas genom en annan öppning invid låset, vidt hanens höjande, den tomma metallhatten, eller cen felaktiga patronen, och den nästa i ordningen indrifves i dess ställe o. s. v. ). I Exempel på detta gevärs verksamhet: af 100: skott laddade och skjutna på ej fullt 5 m nuter, mot ett föremål af en mans storlek och form, ffade på 3000 fots afstånd öfver 70 och på 2400 : fots afstånd nära 90 projektiler. G Exempel på snal:ejutning: 1S7 skott på 312 1 minut; uthållighet: 1440 skott hafva skjutits utan. uppebåll och utan 1 var skada å geväret. Dn Uppfinningen af de gevär var redan patente-JI ( : ) l N i I I nad 1560, men det blef fö efter förbättringar; ach försöksskjutningar antaget vid några regementen under sommaren 1863. Den enda anmärkning man har mot detta i alla andra afseenden förträffliga vapen är, att laddningsrörets nuvaranie konstruktion ej medgifver bajonettens anbrinde. För linie-trupper torde dock dimensiorna af pipan och kalibern med fördel kunna det utan att den nödiga vigttillökningen svärlig. verste Malmborg tillägger med afseende på Ienrygeväret: . Då jag under mina förberedelser s till löpgrafvarnes öppnan le framför Jackson, Mississippi. någzra dagar efter Wicksburgs fall, hade j ett kompani och sedermera i Shenandoahdalen ett ;(4 veteranregemente i min brigad, försedda med detta förträffliga vapen, så hade jag goda tillfällen att!t kttaga dess förvånande effectivitet för såväl fält11 tjenst som jagtnöje. Landcsorien. PDrottning Josejinas vårdanstalt. All-J) män årssammankomst hölls i Wexjö af denna för1: i medlemmar i slutet af Januari. Af årsi en för sistl. år inhemtas: Vid 1866 årstl n voro under räddningsanstaltens tillsyn 2211 barn, af hvilka under årets lopp fyra, efter att hals uppnått 15 års ålder same for först gången be-j: gått II. II. nattvard, ur anstalten afgått; en aflc desse. , har bibehållits i tjenst hos sina se sosterfå af hvilka han på ett berömvärdt ätt blifvit vårdad och uppfostrad, och de trenne a ha genom fosterförä re erhållit