Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 mars 1867, sida 2

;p hi Uval)e tall, sade Rafael, — tro jag ej att han åter skall besvära er, t ;Ihan tycktes ej särdeles belåten med sit emottagande. — Och huru kunde han våga uppgisv. satt han kom på polisens vägnar, sam I likväl tillstå att han ej var någon tjenste man! — Möjligtvis, menade Rafael, — he sendast nyfikenheten och önskan att per sonligen lära känna er fört denne senno Pertena hit: men möjligtvis har han haf andra afsigter derjemte, och det är bäst att han icke allenast icke fått veta något utan att ni äfven lät honom förstå att hans besök ej föreföll er angenämt. Er bostad här, fortfor han och såg sig omkring, — är visserligen ganska behaglig, men i dylika fall, om ni till exempel erhöll ett besök, som ej behagade er, borde ni kunna sätta er i hastigare förbindelse med Deringceourts. — Det är redan arrangeradt, sade Lydia och visade på en klocksträng. — Ni känner ju det gamla ordspråket: När hästen är borta, sätter man lås för stalldörren! Nu ha vi träffat försigtighetsmått; — skada att det ej skett förr. — Alltid bättre nu än aldrig, sade Rasael. — Och tillåt mig nu, sennorita, att för andra gången taga afsked af er. Klockan sex hemtar jag den utlofrade adressen, och till dess skol, jag försöka taga reda på om denne sennor Pertena verkligen eras tjensteuppdraget att förhöra er, — Och om en verklig polistjensteman skulle komma hit under tiden?