Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 mars 1867, sida 3

Upland 13 d. Marknaden slugn. — — AE AA — UTRIKES. I TYSKLAND. Utom förslaget till förbundsförfavtning har grefve Nismarck den 4 dennes förelagt det nordtyska parlamentet en mängd aktstycken och protokolsutdrag. angående de förnavdlingar, som Prenssen färlidet år hatt med de allierade regeringarne. äfvensom de vilåtanden i förfaltningsfrågan, som dessa regerivgar afgifvit. Under debatten om det sätt, på hvilket parlamentet skulle behandla dessa aktstycken, yttrade Bismarck, att innehållet af konferenspeotokollen i allmänhet vore vtan väsendtlig betydelse. och att wan kunde sätta sig in deri på 10 wiputer; deremot ville han fista rypmärksamheten på slutproiokollet at den 7 Vebruari innevarande år, hvilket bäst kunde lemna applysning om hela siwationen, och på ac! svårigheter, med hvilka Preussen haft avi; kämpa. Af detta protokoll synes, att c flesta stater — specielt Pesseo-Darmstad:, Mecklenburg och de mindre sachsiska ber tigdömena — gjort invändningar mot Gen nöga koatingent, som smästaterna skulle: lemna till förbundsarmeen. Stochertigde:met Hessen öaskar ea separat öfverenskommelse med Preussen om, på hvilke. sätt detta land skull stålia sin kontingent. till. nordtyska (preussiska) armeen; den: Weimarska regeringen förklarar, att flertalet at de små tyska staterna — blang dessa Sachsen-Coburg-tGotha — icke kipde vara i stånd av i längden den skattebörda, som de ökade militirutgifterna ålägga dem. I samma rikining uttala sig Meiningen. Radolistadt och Beuss. LippeömUA oumiärkes att de ökade militärutgifrerna skola medföra ,landets finansjella ruin. Sachsen-Meiningen färmenar, att det bör vara alla småstaters gemensamma uppgist att värna sig mot denna börda, som skall sillintetgöra deras. existens. Hamburg begär, att de många utländningar, sov: uppehålla sig i denna stad, skulle vara iritagna från utskrifning, samt att serskilda eftergifter skulle beviljas de män, hvilka i handelsafiirer begifva sig tll transatlantiska hamnar och handelsetablissemeater; än vidare fordrar Hamburg att föra sin egen flagga, intilldess den nya nordtyska flaggan erhållit folkrättsligt erkännande och kommit i traktatmässig besittning af alla de förmåner, som Prenssen och Hamberg hittills åtnjutit. För en liberalare författning har serskilat storbertig Petter af Oldenburg tagit till ordet. Den oldenburgska regeringen önskar icke blott upprättandet af ett öfverhus, som till en del skulle träda i stället tör det nuvarande förbundsrådet, utan äfven en särskild förbundsminister, en förbundsrätt och begge kamrarnes rätt att bevilja de militära vigifterna (i motsats till den Bismarckska normalbudgeten). ÖSTERRIKE. lianingarne i Wien meddela, att kejsar Franz Joseph den 9 denycs, med hela sin bofstat, skulle bogilya sig till Pesth; I enligt andra meddelanden skulle denna resa företagas först under innevarande (vecka. I den ungerska hufvudstaden är i man emellertid sysselsatt med storartade störberedelser till kröningen. Krånings:tåget skall — efter gammalt bruk — i framgå på klädeswattor i de natiopella färgerna: rödt, hviit och grönt. Förberedelserna till kröningen anses komma att upptaga 4 å 6 veckor. Bland andra tillställningar skola tvenne stora fontäner inrättas, af hvilka den ena skall vigjuta hvitt och den andra rödt ungerskt vin. Mellan den ungerska riksdagen i Pesth och det kroatiska unionspartiet i Agram föras för närvarande underhandlingar angående det ,treeviga kopungarikets (Slavonien, Kroatien, Dalmatien) framtida ställning till den ungerska kropan. Usgern vill inrymma. de sydslaviska länderna ett serskildt hofkansli med säte i Pesth; dessutom skall det träffas närmare bestämmelser om hvilka angelägenheter skola anses som gemegsamma, och bvilka som serskilda. Alla serskilda angelägenheter skulle uteslutande hehandlas på landidagen i Agram. Förhållandet skulle alliså blifva en något modifierad personalunion. Det kroatiska nationalpartiet har förut fordrat ett fullständigt åtskiljande från Ungern; möjligen skall det dock lyckas miuisteren Andrassys moderation at vinna för sig stämningen i de sydslavisk länderna.